FINLANDS SJÖFART ■ SUOMEN MERENKULKU 37 eller varningar som ges innan situationen blir farlig. Till stor del är säkerheten redan inbyggd i strukturerna: i fartygens tidtabeller, permanenta trafikarrangemang och fartygens egen sakkunskap, exempelvis när det gäller lämpliga mötes- och omkörningsplatser. VTS:s säkerhetseffekt kan därför inte bedömas enbart utifrån antalet inträffade olyckor eller tillbud. Förebyggande kontakter, utfärdade varningar, genomförda trafikarrangemang och förhindrade farliga situationer säger mer om verksamhetens betydelse än fartygsolyckorna. VAR HITTAR VI FRAMTIDENS FARTYGSTRAFIKLEDARE? Det minskande antalet sjöfarare kan i framtiden också försvåra rekryteringen av VTS-operatörer. Många jämförbara länder har redan nu problem med att hitta kompetent VTS-personal, men i Finland har situationen tills vidare varit god. VTS konkurrerar om samma erfarna sjöfartsprofessionella som rederierna, lotsningen, myndigheterna och andra landbaserade arbetsplatser. Själv är jag orolig för branschens attraktionskraft i framtiden. Hur kan man återskapa samma känsla som jag själv upplevde på Skatudden år 2011? Hur kan yrket göras intressant för unga? VTS-operatörers medelålder på cirka 50 år förebådar ett rekryteringsbehov under de kommande åren. Erfarna VTSoperatörer har mycket praktisk kunskap och kännedom om de lokala förhållandena som inte kan överföras enbart genom att läsa instruktioner. Därför måste man, parallellt med utbildningen av nya yrkespersoner, också säkerställa att den tysta kunskapen förs vidare till nya medarbetare. Samtidigt förnyar teknologin arbetet. Förändringen sker relativt långsamt och försiktigt, vilket är typiskt för säkerhetskritisk verksamhet. Digitalt informationsutbyte, automatisering och AI-baserat beslutsstöd kan bidra till att identifiera avvikelser och farliga situationer tidigare och effektivare än i dag. Tekniken kan sammanställa information, förutse hur trafiksituationen utvecklas och uppmärksamma människan på förhållanden eller situationer som kräver en noggrannare bedömning. Den kommer ändå inte att eliminera behovet av att förstå sjöfart och beslutsprocessen på bryggan. Fartygstrafikledaren måste även framöver kunna bedöma om systemets observation är korrekt, om dess indata är tillförlitliga och om den föreslagna lösningen medför nya risker. För framtidens VTS-operatörer kommer därför, vid sidan av sjöfartskompetensen, även IT-kunskaper och förmågan att utnyttja artificiell intelligens att få en allt större betydelse. Ju fler observationer och rekommendationer systemen producerar, desto viktigare blir människans förmåga att bedöma dem kritiskt och sålla bort onödig information i informationsflödet. Min viktigaste insikt genom åren är hur små faktorer som ibland kan avgöra skillnaden mellan ett säkert och ett farligt händelseförlopp. VTS-operatörer måste ha tillgång till korrekt information, ändamålsenliga verktyg och tydliga verksamhetsmodeller, men utöver detta krävs kompetens, gott omdöme och mod att ingripa i situationen i tid. Att utveckla säkerheten förutsätter därför förståelse för arbetets vardag: hur människor faktiskt agerar, vilka faktorer som bidrar till lyckade resultat och vilka förhållanden som kan leda till avvikelser. När dessa faktorer identifieras kan säkerheten utvecklas på ett sätt som stöder människors möjligheter att lyckas i det dagliga arbetet. VTS-operatörens uppgift är att sammanställa information från olika källor, bedöma om den är relevant och tillförlitlig och slutligen avgöra om den har betydelse för fartygens säkerhet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjU0MzgwNw==