12 SUOMEN MERENKULKU ■ FINLANDS SJÖFART Förbundets jurist SUSANNA KANKAINEN skriver i tidningen om ett arbetsrättsligt ämne på ett praktiskt och vardagligt språk och belyser frågor och ämnen som rör det praktiska arbetslivet. likartat. Det handlar vanligtvis inte om ett avsiktligt agerande, utan om att man inte förstår vad som tekniskt sett händer. Detta är direkt kopplat till arbetstagarens skyldigheter. En central utgångspunkt i ett anställningsförhållande är lojalitetsplikten gentemot arbetsgivaren. Vid sidan av denna finns ofta en uttrycklig tystnadsplikt som omfattar all sådan information som inte är avsedd för utomstående. Förbudet mot att röja företagshemligheter följer direkt av lagen, utan att det krävs ett separat avtal. Dessutom ställer dataskyddsbestämmelserna strikta krav, särskilt när det gäller behandling av personuppgifter. När information matas in i AI försvinner dessa skyldigheter inte någonstans, även om handlingen sker i gott syfte. Ur cybersäkerhetssynpunkt är situationen en del av en större helhet. Organisationer har en skyldighet att skydda information och kontrollera hur den behandlas. Om arbetstagare i sitt arbete använder tjänster till vilka material överförs utan organisationens vetskap, bryts denna kontroll. Därför har många arbetsgivare redan anvisningar för användningen av AI, och dessa anvisningar bör följas noggrant. Många företag har också programvaror som inte är öppna för allmänheten och där det är möjligt att behandla informationssäkerhetskänsligt material. Sådana verktyg medför inte motsvarande risk. Risken uppstår i stället när man på eget initiativ lägger in exempelvis ”sin egen arbetsrättsliga tvist” eller interna handlingar från en omställningsförhandling i ChatGPT. Risken uppstår alltså inte bara i exceptionella situationer, utan redan i den vanliga vardagen om AI används vårdslöst. Därför är grundregeln enkel: om informationen inte tryggt skulle kunna lämnas till en utomstående, ska den inte matas in i en öppen AI-tjänst. Det är just på detta sätt de flesta juridiska riskerna uppstår. ARTIFICIELL INTELLIGENS ERSÄTTER INTE YRKESSKICKLIGHET Avslutningsvis är en bra tumregel enkel och praktisk: all information som behandlas i arbetet får och bör inte matas in i öppna AI-tjänster (t.ex. ChatGPT). Särskilt riskfyllda är besättningens personuppgifter, hälsouppgifter samt olika beskrivningar av säkerhetsavvikelser. Även information om fartygets säkerhetsarrangemang, rutt- och lastuppgifter, interna rapporter, myndighetsmaterial samt arbetsgivarens företagshemligheter hör till den kategori av information vars behandling i externa tjänster som utgångspunkt är förbjuden eller åtminstone mycket riskfylld. I sådana situationer kan arbetstagaren bryta mot sin tystnadsplikt helt utan att märka det, eftersom användningen av AI inte känns på samma sätt som att skicka information till en utomstående, även om den juridiska effekten kan vara mycket likartad. Till detta hör direkt lojalitetsplikten enligt arbetsavtalslagen och ofta även en särskilt avtalad tystnadsplikt. När det gäller personuppgifter blir dessutom dataskyddsbestämmelserna tillämpliga. Om konfidentiell information behandlas på fel sätt kan följderna vara många: interna åtgärder från arbetsgivarens sida, skadeståndsansvar eller, när det gäller dataskydd, frågor som kan komma att behandlas av myndigheterna. Just därför är det viktigt att förstå att AI inte är ”bara ett verktyg bland andra”, utan en kanal genom vilken information kan överföras utanför organisationen. Av samma anledning uppstår den praktiska frågan om AI över huvud taget får användas i arbetet. Svaret beror i stor utsträckning på arbetsgivarens anvisningar och på vilken typ av tjänst det är fråga om. Många arbetsgivare har redan egna riktlinjer som anger om vissa applikationer får användas i arbetet, om man får använda privata tjänster och vilken typ av information som får matas in i dem. Arbetsgivaren har med stöd av arbetsledningsrätten rätt att begränsa eller till och med förbjuda användningen av AI i vissa arbetsuppgifter, särskilt när det handlar om konfidentiell eller säkerhetskritisk information. Det är också viktigt att förstå att ansvaret inte försvinner oavsett om AI används på arbetsplatsens utrustning eller på den egna telefonen. De skyldigheter som gäller vid hantering av arbetsrelaterade frågor följer med oberoende av vilken enhet som används. Om det inte finns tydliga anvisningar är försiktighet den rätta utgångspunkten. Mitt i allt detta är det bra att komma ihåg att AI inte ersätter yrkesskicklighet. Sjöarbete bygger på erfarenhet, situationsmedvetenhet, säkerhetsansvar och ledarskap. I exceptionella situationer framhävs förmågan att bedöma situationen som en helhet och fatta beslut som kan ha omedelbara konsekvenser för säkerheten. AI kan hjälpa till exempel med att producera text eller strukturera information, men den bär inte ansvaret och kan inte utöva samma praktiska omdöme som en erfaren sjöman. Ju mer kritisk situationen är, desto mindre betydelse har det vad AI föreslår och desto större betydelse har människans egen kompetens. Med tanke på framtiden är det viktigaste för arbetstagaren att förstå grunderna. Det är bra att lära sig grunderna i AI, identifiera riskerna och inte lita blint på det innehåll som AI producerar. All väsentlig information måste kontrolleras och arbetsgivarens anvisningar ska följas. Ur fackförbundets perspektiv innebär detta också att arbetstagarna måste få tillräcklig utbildning och tydliga spelregler. Tekniken får inte leda till att ansvaret ökar oskäligt utan att arbetstagaren ges möjlighet att förstå och hantera de risker som användningen medför.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjU0MzgwNw==