26 SUOMEN MERENKULKU ■ FINLANDS SJÖFART – Näringsläckaget till havet har minskat radikalt. Det största problemet är Östersjöns interna belastning, det vill säga fosfor som frigörs från syrefria bottnar. – Ett annat problem är syrebrist. Till exempel i Finska viken finns mycket stora syrefria bottenområden där nästan inget liv förekommer, förklarar Haapkylä. Hon påminner samtidigt om att Bottenviken och Bottenhavet fortfarande är relativt rena, även om förändringar även där har observerats under de senaste åren. – I Bottenhavet har årliga blomningar av blågröna alger börjat förekomma. Tillståndet i Bottenviken försämras särskilt av skogsbruk och dikning av myrar, konstaterar Haapkylä. Enligt Haapkylä, som dykt både vid världshavens korallrev och i vår välbekanta Östersjö, blir vattnen mörkare överallt i Östersjön, och siktdjupet har halverats i Finska viken. Det särskilt känsliga Skärgårdshavet har framför allt på grund av övergödning hamnat på Östersjöskyddskommissionen Helcoms lista över ”hot spots”. – Utvecklingen av övergödningen i Skärgårdshavet är oroande. Man försöker åtgärda situationen genom att utveckla metoder för att minska diffusa utsläpp, säger Haapkylä. Samtidigt som den globala uppvärmningen i stort sett är obestridlig, blir också Östersjön varmare. – Uppvärmningen av havet är tydlig och värmeböljor har förekommit allmänt under de senaste åren. Under åren 2019– 2020 varade en värmebölja i Finska viken i 257 dagar, alltså två tredjedelar av året. Det var rekord, men liknande värmeböljor kan väntas i framtiden. – Värmeböljor dödar till exempel blåstång (tidigare kallad blåstång/rackelalg) som är viktig för havets ekosystem, samt blåmusslor, som är arter som trivs i kallt vatten, påminner Haapkylä. ÄNNU TILL TAHITI Haapkylä, som gjort många djupa forskningsdyk, kom i kontakt med dykning redan i tidig ungdom vid familjens sommarstuga på Glosholmen i Borgå skärgård. Senare har dykresorna fört henne till såväl Hawaii som till Stora barriärrevet i Indonesien och Australien. Passionen för dykning har ännu inte slocknat. Efter sin färska bok om Östersjön rör sig Haapkyläs tankar åter mot större vatten. – För närvarande planerar jag det åboländska Atmosmarestiftelsens havsprogram. Dessutom skriver jag manus till en ny fackbok om Stora barriärrevet i Australien. Jag gör också skolbesök där jag berättar om klimatförändringens effekter på världshaven. Jessica Haapkylä drömmer också om nya dykresor till paradisöar. – Min framtidsdröm är att följa valforskning på Azorerna och, om möjligt, att ännu en gång få dyka på Tahiti tillsammans med hajar och rockor, sammanfattar Haapkylä. MIKKO LAITINEN Merentutkimusalus Aranda. / Havsforskningsfartyget Aranda. KUVA/BILD: JESSICA HAAPKYLÄ Blomningar av blågröna på Borgås skärgård. BILD: JESSICA HAAPKYLÄ
RkJQdWJsaXNoZXIy MjU0MzgwNw==