FINLANDS SJÖFART ■ SUOMEN MERENKULKU 25 tummuvat kaikkialla Itämerellä, ja näkösyvyys on puolittunut Suomenlahdella. Erityisherkkä Saaristomeri taas on ennen kaikkea rehevöitymisen vuoksi päätynyt Itämeren suojelukomissio Helcomin ’hot spot’ – listalle. - Saaristomeren rehevöitymiskehitys on huolestuttavaa. Asiaa yritetään korjata kehittämällä menetelmiä hajakuormituksen vähentämiseksi, Haapkylä sanoo. Samalla, kun ilmaston lämpeneminen globaalisti on melko lailla kiistatonta, lämpenee myös Itämeri. - Meren lämpeneminen on havaittavissa ja lämpöaaltoja on esiintynyt viime vuosina yleisesti. Vuosien 2019–2020 aikana lämpöaalto Suomenlahdella kesti 257 päivää eli kaksi kolmasosaa koko vuodesta. Tämä oli ennätys, mutta vastaavia lämpöaaltoja on odotettavissa tulevaisuudessa. - Lämpöaallot tappavat esimerkiksi meren ekosysteemille tärkeää rakkohaurua (entinen rakkolevä), ja sinisimpukoita, jotka ovat viileän veden lajeja, Haapkylä muistuttaa. VIELÄ TAHITILLE Runsaasti syvempiä tutkimus sukelluksia tehnyt Haapkylä tutustui sukelluksen maailmaan jo varhaisnuoruudessaan Porvoon saariston Glosholmenin mökkirannassa. Sittemmin sukellusmatkat ovat vieneet hänet niin Havaijille kuin Indonesian ja Australian Isolle valliriutalle. Palo sukellukseen ei ole vieläkään sammunut. Haapkylän ajatukset liikkuvat uunituoreen Itämeri-kirjan jälkeen taas isommilla vesillä. - Tällä hetkellä suunnittelen turkulaisen Atmosmare-säätiön valtameriohjelmaa. Lisäksi kirjoitan uuden, Australian Isosta valliriutasta kertovan tietokirjani käsikirjoitusta. Teen myös kouluvierailuja, joissa kerron ilmastonmuutoksen vaikutuksista maailman valtameriin. Jessica Haapkylä haaveilee myös sukellusmatkasta paratiisisaarille. - Tulevaisuuden haaveenani on seurata valastutkimusta Azoreilla, ja mikäli mahdollista, sukeltaa vielä kerran Tahitilla haiden ja rauskujen seurassa, Haapkylä kiteyttää. MIKKO LAITINEN Den även som fackboksförfattare verksamma Jessica Haapkylä föreläste i slutet av februari om sina fascinerande forskningsresor till havs och om Östersjöns aktuella tillstånd på Forum Marinum. Hennes nya, detaljerade bok Östersjön (Into) belyser på ett mångsidigt men samtidigt noggrant sätt tillståndet i vårt närhav. Enligt Haapkylä hotas den känsliga och sårbara Östersjön av många faktorer. De senaste förändringarna har hon sett konkret både under sina dykningar och på sina resor med forskningsfartyget Aranda. – Vattnet har blivit grumligare, syrebrist hotar och Östersjön blir varmare, men det finns hopp om förbättring, analyserar Haapkylä. – Näringsläckaget till Östersjön har kunnat minskas radikalt genom internationella skyddsåtgärder och effektivare rening av avloppsvatten, konstaterar hon. I början av sin bok berättar Haapkylä om vardagen ombord på forskningsfartyget både i storm och i stiltje. Läsaren får bokstavligen kika ”djupare än ytan”. Enligt Haapkylä är Aranda, som år 2017 förlängdes från 59 till 66 meter och moderniserades, fortfarande i gott skick, men närmar sig slutet av sin livslängd under 2030-talet. – I dag är Aranda i drift endast drygt 100 dagar per år, eftersom resurserna och därmed arbetsuppgifterna har minskats kraftigt. Trots detta är fartyget mycket kapabelt, och de data som samlas in genom provtagning är mycket viktiga för att förstå Östersjöns tillstånd på lång sikt. – Förlängningen av Aranda år 2017 förbättrade fartygets sjövärdighet och gav mer laboratorieutrymme. Forskarna har alltså i dag bättre arbetsförhållanden ombord. Enligt Haapkylä är en stor fråga om Arandas efterföljare, som tidigare seglat till Antarktis och Svalbard, fortfarande behöver vara ett polarfartyg eller om ett mindre avancerat fartyg räcker. – I framtiden blir isvintrar mer sällsynta, bedömer Haapkylä. ÖSTERSJÖN BLIR GRUMLIGARE OCH VARMARE Enligt Jessica Haapkylä är Östersjön ett av världens mest förorenade havsområden. Generellt sett bedömer hon att Östersjöns ekologiska tillstånd i dag är medelmåttigt, även om de regionala skillnaderna är stora. MARINBIOLOG OCH HAVSDYKARE JESSICA HAAPKYLÄ: Övergödningen gör Skärgårdshavet till ett ”hot spot”-område Kuva sinilevistä Glosholmenilta, Porvoon saaristosta. KUVA JESSICA HAAPKYLÄ
RkJQdWJsaXNoZXIy MjU0MzgwNw==