20 SUOMEN MERENKULKU ■ FINLANDS SJÖFART Förbundets jurist SUSANNA KANKAINEN skriver i tidningen om ett arbetsrättsligt ämne på ett praktiskt och vardagligt språk och belyser frågor och ämnen som rör det praktiska arbetslivet. Det skydd som Finlands Sjöbefälsförbund erbjuder sina medlemmar grundar sig dock inte enbart på lagstiftningen utan framför allt på kollektivavtal. I många av förbundets kollektivavtal krävs fortfarande sakliga och vägande skäl för uppsägning, och i vissa fall till och med särskilt vägande skäl. Genom dessa bestämmelser har man velat trygga minst samma skyddsnivå som tidigare lagstiftning, och i vissa fall ett starkare skydd. Kollektivavtalens bestämmelser är bindande för arbetsgivarna och förhindrar att lagstiftningens försvagningar direkt överförs till sjöfartens vardag. Spark-lagen avgör alltså inte ensam arbetstagarens ställning inom branschen. Avgörande är vad som avtalats i kollektivavtalen och hur de följs. I detta läge blir förbundets roll allt viktigare. Vår uppgift är att övervaka att arbetsgivarna följer kollektivavtalen och att våra medlemmars rättigheter förverkligas även under förändrad lagstiftning. Inom sjöfarten är kollektivavtalen fortfarande det starkaste skyddet mot ogrundade uppsägningar. Genom organisering kan man även i fortsättningen säkerställa att uppsägningsskyddet inte sänks till spark-lagens nivå, utan att det på många håll fortfarande krävs vägande skäl för uppsägning. REGERINGENS MOTIVERINGAR OCH KRITIKEN MOT DEM Regeringen motiverar spark-lagen med behovet av att göra arbetsmarknaden mer flexibel och förbättra sysselsättningen. Tanken är att en lägre uppsägningströskel skulle minska arbetsgivarens rekryteringsrisk och uppmuntra till att anställa nya arbetstagare, särskilt i små och medelstora företag. Enligt regeringen tillåter ändringen inte godtyckliga uppsägningar, utan klargör endast regleringen och behåller kravet på saklighet. Dessa motiveringar har mötts av omfattande kritik. Det finns inga forskningsbelägg för att förändringen skulle förbättra sysselsättningen, och varken nationella eller internationella erfarenheter stöder påståendet att ett försvagat uppsägningsskydd skapar fler arbetstillfällen. Däremot vet man att ett svagare anställningsskydd ökar osäkerheten och försämrar arbetsvälbefinnandet och engagemanget. Kritik har också riktats mot att lagändringen rubbar den traditionella balansen på arbetsmarknaden. Uppsägningstryggheten har fungerat som en motvikt till arbetsgivarens omfattande arbetsledningsrätt. När detta skydd försvagas ensidigt, tippar vågskålen allt tydligare till arbetsgivarens fördel. Dessutom ökar den rättsliga osäkerheten. Begreppet sakligt skäl är öppet för tolkning, och allt fler uppsägningar kommer sannolikt att prövas i domstol. I praktiken flyttas risken och osäkerheten över på arbetstagaren, som inte alltid har resurser att inleda en lång rättsprocess. Sammantaget framstår regeringens motiveringar som svaga. Fördelarna med lagändringen är oklara, men dess nackdelar för arbetstagarnas ställning och arbetslivets stabilitet är tydliga. Spark-lagen framstår därför främst som en politisk lösning där arbetstagarnas skydd har försvagats utan tillräckliga och verifierbara grunder. VAD ARBETSTAGAREN BÖR VETA OCH GÖRA Med spark-lagen betonas arbetstagarens egen vaksamhet. När uppsägningströskeln har sänkts, byggs rättsskyddet allt oftare först i efterhand. Därför är det viktigare än tidigare att ta arbetsgivarens respons, anmärkningar och varningar på allvar och att försöka korrigera påtalade brister i tid. Samtidigt bör man bedöma om kraven är sakliga och förenliga med kollektivavtalet. Medlemmarna uppmanas att kontakta förbundets jurist redan i ett tidigt skede om det uppstår tveksamheter. Dokumentation har blivit en central del av det egna rättsskyddet. Spara respons, varningar och meddelanden och anteckna konfliktsituationer så noggrant som möjligt. Detta handlar inte om konfrontation, utan om att skydda sig själv. Även tidigt ingripande är viktigt: om situationen börjar se oroande ut bör man agera genast, inte först efter en uppsägning. Fackförbundets betydelse ökar avgörande i denna situation. Förbundet erbjuder rådgivning och rättshjälp när anställningen är hotad eller redan har upphört. Ju tidigare du tar kontakt, desto bättre möjligheter finns att påverka hur situationen utvecklas. Förbundet ger också stöd och sakkunskap vid hörandetillfällen, och om du kallas till ett sådant kan du vända dig till förtroendemannen eller förbundets jurist. Att stå ensam mot arbetsgivaren är alltid en svagare utgångspunkt – förbundet är medlemmens stöd och trygghet i ett förändrat arbetsliv. SAMMANFATTNING OCH FÖRBUNDETS STÅNDPUNKT Spark-lagen förändrar det finländska anställningsskyddet i grunden. Sänkningen av uppsägningströskeln och lättnaderna i arbetsgivarens skyldigheter försvagar arbetstagarens ställning och ökar osäkerheten i arbetslivet. Det handlar inte bara om enskilda uppsägningar, utan om arbetsplatsers klimat, trygghetskänsla och det förtroende som ett fungerande arbetsliv bygger på. Framtiden för anställningsskyddet vilar nu i allt högre grad på kollektivavtal, rättspraxis och gemensam intressebevakning. Inom sjöfarten tryggar kollektivavtalen på många håll fortfarande kravet på sakliga och vägande, och i vissa fall till och med särskilt vägande, uppsägningsgrunder. Detta visar att skyddet kan och bör stärkas även genom avtal som är strängare än lagen. Finlands Sjöbefälsförbunds uppgift är att säkerställa att lagstiftningens försvagningar inte överförs direkt till sjöfartens vardag. Förbundet försvarar sina medlemmars rättigheter och håller ett starkt uppsägningsskydd som ett centralt mål. Spark-lagen ändrar inte denna linje: medlemmarnas trygghet byggs genom kollektivavtal, rättsligt påverkansarbete och aktiv intressebevakning. Sjöfartens yrkesutövares röst får inte drunkna i ekonomiska och politiska mål.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjU0MzgwNw==