18 SUOMEN MERENKULKU ■ FINLANDS SJÖFART Liiton juristi SUSANNA KANKAINEN kirjoittaa lehdessä jostakin työoikeuden teemasta käytännönläheisesti arkikielellä ja avaa käytännön työelämään liittyviä kysymyksiä ja aiheita. Spark-lagen – vad är den och varför är den en allvarlig fråga för arbetstagare Under den senaste tiden har man inom arbetslivet talat mycket om den så kallade spark-lagen. Det handlar om en ändring i arbetsavtalslagen och sjöarbetsavtalslagen som gäller uppsägningsskyddet vid uppsägning på grund av personliga skäl, och som nu har trätt i kraft. Förändringen är inte enbart en teknisk justering av lagtexten, utan påverkar direkt hur lätt ett anställningsförhållande i fortsättningen kan avslutas och hur tryggt arbetstagare kan utföra sitt arbete. Tidigare krävdes sakliga och vägande skäl för uppsägning. Nu har denna tröskel sänkts: i fortsättningen räcker det med ett sakligt skäl. Även om förändringen kan låta liten, är dess betydelse stor. Den försvagar arbetstagarens uppsägningsskydd och ökar osäkerheten i arbetslivet ytterligare. Regeringen har motiverat spark-lagen med behovet av att göra arbetsmarknaden mer flexibel och förbättra sysselsättningen. Ur arbetstagarens perspektiv handlar det dock framför allt om ett försvagat skydd och om att maktbalansen förskjuts ytterligare till arbetsgivarens fördel. I denna artikel behandlas vad spark-lagen innebär i praktiken, hur den förändrar den rättsliga situationen och framför allt vad den betyder för medlemmarna i Finlands Sjöbefälsförbund i deras dagliga arbetsliv. KÄRNAN I LAGÄNDRINGEN Kärnan i lagändringen är en tydlig lättnad av grunderna för uppsägning. Tidigare krävdes sakliga och vägande skäl för att avsluta ett anställningsförhållande, vilket innebar att uppsägning först kom i fråga när arbetstagarens beteende eller prestation allvarligt och väsentligt stred mot skyldigheterna i anställningsförhållandet och problemen inte kunde lösas genom handledning, varningar eller omorganisering av arbetet. Nu har kravet på vägande skäl slopats och det räcker med ett sakligt skäl för uppsägning. Enligt regeringen klargör ändringen regleringen och gör det lättare att ingripa i situationer där arbetstagarens agerande inte motsvarar arbetsgivarens förväntningar. I regeringens proposition nämns som sakliga skäl bland annat upprepade brister i arbetsprestationen, underlåtenhet att följa anvisningar, försummelse av arbetsuppgifter, samarbetsproblem och brott mot arbetsplatsens regler. Problemet är att det just handlar om vardagliga situationer som traditionellt Förbundets jurist Susanna Kankainen skriver i tidningen om olika arbetsrättsliga teman på ett praktiskt och vardagsnära sätt och belyser frågor och ämnen som rör arbetslivet i praktiken. MITÄ TYÖNTEKIJÄN ON HYVÄ TIETÄÄ JA TEHDÄ Potkulain myötä työntekijän oma hereillä olo korostuu. Kun irtisanomiskynnystä on madallettu, oikeusturva rakentuu yhä useammin vasta jälkikäteen. Siksi on entistä tärkeämpää ottaa vakavasti työnantajan palaute, huomautukset ja varoitukset sekä pyrkiä korjaamaan esiin nostetut asiat ajoissa. Samalla kannattaa arvioida, ovatko vaatimukset asiallisia ja työehtosopimusten mukaisia. Jäseniä kehotetaan olemaan liiton juristiin yhteydessä jo prosessin alkuvaiheessa, jos jotakin epäilyksiä herää. Dokumentoinnista on tullut keskeinen osa omaa oikeusturvaa. Säilytä palautteet, varoitukset ja viestit, ja kirjaa ylös ristiriitatilanteet mahdollisimman tarkasti. Tämä ei ole vastakkainasettelua, vaan itsensä suojaamista. Myös varhainen reagointi on tärkeää: jos tilanne alkaa näyttää huolestuttavalta, siihen kannattaa puuttua heti, ei vasta irtisanomisen jälkeen. Ammattiliiton merkitys kasvaa tässä tilanteessa ratkaisevasti. Liitto tarjoaa neuvontaa ja oikeusapua, kun työsuhde on vaarassa tai jo päättynyt. Mitä aikaisemmin otat yhteyttä, sitä paremmat mahdollisuudet on vaikuttaa tilanteen kulkuun. Liitto tarjoaa tukea ja asiantuntemusta myös kuulemistilaisuuksiin, joten jos kutsu tällaiseen tulee, liiton jäsenet voivat kääntyä luottamusmiehen tai liiton juristin puoleen. Yksin työnantajaa vastaan jääminen on aina heikompi lähtökohta – liitto on jäsenen tuki ja turva muuttuneessa työelämässä. YHTEENVETO JA LIITON KANNANOTTO Potkulaki muuttaa suomalaista työsuhdeturvaa perustavanlaatuisesti. Irtisanomiskynnyksen madaltaminen ja työnantajan velvollisuuksien keventäminen heikentävät työntekijän asemaa ja lisäävät epävarmuutta työelämässä. Kyse ei ole vain yksittäisistä irtisanomisista, vaan koko työpaikkojen ilmapiiristä, turvallisuuden tunteesta ja luottamuksesta, joille toimiva työelämä rakentuu. Työsuhdeturvan tulevaisuus nojaa nyt entistä enemmän työehtosopimuksiin, oikeuskäytäntöön ja yhteiseen edunvalvontaan. Merenkulun alalla työehtosopimukset turvaavat monin paikoin edelleen asiallisen ja painavan, joissain jopa erityisen painavan, irtisanomisperusteen. Tämä osoittaa, että suojaa voidaan ja pitää vahvistaa myös lakia tiukemmilla sopimuksilla. Suomen Laivanpäällystöliiton tehtävä on varmistaa, etteivät lainsäädännön heikennykset valu sellaisinaan merenkulun arkeen. Liitto puolustaa jäsentensä oikeuksia ja pitää irtisanomissuojan vahvana keskeisenä tavoitteena. Potkulaki ei muuta tätä linjaa: jäsenistön turvaa rakennetaan työehtosopimuksilla, oikeudellisella vaikuttamisella ja aktiivisella edunvalvonnalla. Merenkulun ammattilaisten ääni ei saa hukkua taloudellisten ja poliittisten tavoitteiden alle.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjU0MzgwNw==