40 SUOMEN MERENKULKU ■ FINLANDS SJÖFART I Yttre hamnen hanteras också annan frakt än bilar. Även Västra hamnen tar emot bilar som en del av linjetrafiken, och vid behov transporteras fordonen vidare till frihamnsområdet på Tulludden, där det finns särskilda ytor reserverade för bilförvaring. KOVERHAR – ETT LÖFTE FÖR FRAMTIDEN Cirka tio sjömil österut ligger Koverhar, som tidigare fungerade som export- och importhamn för det stålverk som en gång fanns på platsen. När stålverksverksamheten upphörde revs fabriken, och hamnen såldes till Hangö stad år 2015. Samma år tecknade Hangö Hamn Ab ett 60-årigt arrendeavtal för området. Idag har Koverhar utvecklats till en bulkhamn, genom vilken transporteras olika typer av bulkvaror, såsom till exempel virke. Verkställande direktör Anders Ahlvik berättar om framtidsplanerna i samband med den gröna omställningen: – Vi förbereder oss för att delar av Koverhars hamnområde kommer att behövas under byggfasen av de vindkraftsparker som planeras i närområdet. Vindkraftverkens komponenter transporteras till stor del sjövägen, ibland från mycket avlägsna platser. Koverhar har en utmärkt farled, som även stora fartyg kan använda. – Vindkraftverken har vuxit betydligt i storlek, och deras komponenter kräver stora lagringsytor under byggtiden, liksom gott om hanteringsutrymme. I praktiken byggs havsbaserade vindkraftverk delvis på land och bogseras sedan ut till sina plattformar som halvfärdiga konstruktioner. Det här är ett intressant och klimatneutralt industriprojekt – och en stor möjlighet för Hangö hamn, säger Ahlvik. VÄSTRA HAMNEN – DEN MEST TRAFIKERADE LINJEHAMNEN Västra hamnen är Hangös mest trafikerade hamn, med regelbunden linjetrafik till flera europeiska destinationer. Till exempel trafikerar Finnlines Hangö tre gånger i veckan till Gdynia i Polen och fyra gånger till Rostock i Tyskland. Förutom Finnlines trafikerar även Transfennica flera europeiska hamnar, bland annat Lübeck, Antwerpen, hamnar i Storbritannien samt Paldiski i Estland. – Trafikvolymerna har vuxit i takt med att fartygsstorleken ökat, berättar Ahlvik. – Årligen hanteras omkring 200 000 lastenheter. I Hangö får inte lasten stanna kvar på hamnområdet – den transporteras genast vidare på vägarna. Det märks tydligt på Hangövägen när en ny färja har kommit in. Årligen anlöper omkring 2 000 fartyg, vilket betyder nästan 40 fartyg per vecka. I en enskild fartygslast kan det finnas upp till 200 trailers. EU-FINANSIERAT UTVECKLINGSPROJEKT PÅ VÄG ATT STARTA Inom Europeiska unionen öppnades en ansökan om finansiering för projektet “Development of port capacity for an integrated Baltic Sea Link on the Rostock–Hanko route.” Europeiska kommissionen har beviljat investeringsstöd ur CEF-fonden (Connecting Europe Facility), som är en del av EU:s TEN-T-program (Trans-European Transport Network). Programmet stöder utvecklingen av europeisk transportinfrastruktur, inklusive sjöfart och hamnar. Hangö och Rostock ansökte gemensamt om stödet och fick projektet godkänt. Det totala stödet uppgår till cirka 14,19 miljoner euro, varav Hangö hamns andel är cirka 7,85 miljoner euro. Det rör sig om investeringsstöd, vilket innebär att hamnarnas egna kostnader minskas genom dessa bidrag. Projektet genomförs i samarbete med Rostock Port GmbH i Tyskland och fokuserar på att utveckla Rostock–Hangö-rutten samt den relaterade hamninfrastrukturen. Projektets mål är att: 1. Förbättra infrastrukturen på Rostock–Hangö-rutten så att större och mer energieffektiva RoRo-fartyg kan trafikera den effektivare. 2. Utveckla hamnens miljöansvar, operativa effektivitet och intermodala förbindelser (sjöfart kombinerad med väg- och järnvägstransporter). 3. Stärka Hangö hamns roll som en viktig port för Finlands utrikeshandel och logistik samt som en central länk inom EU:s transportnätverk. I praktiken fokuserar utvecklingsprojektet i Hangö på förnyelsen av portområdet och RoRo 5-kajen i Västra hamnen. Kajens konstruktioner förstärks för att möjliggöra hantering av större och tyngre RoRo-fartyg. Samtidigt omorganiseras trafikflödena i portområdet för att förbättra säkerhet och smidighet. Dessutom genomförs flera miljövänliga åtgärder: belysningen moderniseras med energieffektiva LED-lösningar, elnätet förstärks för framtida laddningspunkter och laddningsstationer för tung trafik byggs som en del av hamnens långsiktiga klimatneutralitetsmål. I samband med detta förnyas även portvaktsbyggnaden. På detta sätt möter Hangö hamn kraven från EU:s gröna omställning och förbinder sig till lågutsläppande sjölogistik. HANGÖ SATSAR PÅ DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN Verkställande direktör Anders Ahlvik vill lyfta fram principen bakom den gröna omställningen och berättar att Hangö är Finlands första koldioxidneutrala hamn i sin egen verksamhet. – Vi har tagit fram ett biodiversitetsprogram för bolaget. Det innebär att vi försöker minimera alla verksamheter som påverkar miljön negativt – och om sådana finns, kompenseras de på annat håll. Enligt EU:s biodiversitetsstrategi är målet att Europas ekosystem ska vara hållbara, väl skyddade och återställda senast år 2050. Hangö hamn är en pionjär i Finland på detta område – andra hamnar följer efter, steg för steg, säger Ahlvik. FRAMTIDSUTSIKTER OCH UTVECKLING AV VÄGINFRASTRUKTUREN – Jag är övertygad om att hamnarna i södra Finland kommer Hangon Satama, tällä paikalla jo vuodesta 1873./Hangö hamn – verksam på denna plats sedan 1873.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjU0MzgwNw==