FINLANDS SJÖFART ■ SUOMEN MERENKULKU 39 Hamnarnas Hangö Hangö udd är geografiskt sett en förlängning av Salpausselkä som sträcker sig ut mot Östersjön – En isåldersrygg som smalnar av lik en pilspets tills den slutligen sjunker ner i havet och bildar den yttersta spetsen av Hangöhalvön. När man betraktar den från ett flygperspektiv är det lätt att se, att den är som en lång pir, formad av naturen från vars spets passagen fortsätter som vattenvägar till alla delar av världen. Denna naturformade rutt har människan tagit i bruk för transporter och trafik. Till Hangö leder en välbyggd landsväg, en elektrifierad järnväg, och till och med en flygplats har en gång byggts på detta strategiskt viktiga område. En betydande del av strandzonen har anpassats till hamnverksamhet. På uddens spets ligger den viktiga frakthamnen Västra hamnen, som grundades år 1873 – samma år som järnvägen kom till Hangö. Själva Hangö stad grundades året därpå, 1874. Av stadens trafik- och sjöfartshistoria kan man läsa att redan från början utgick en stark utvandringsström från hamnen. Under åren 1870–1930 reste över 250 000 emigranter härifrån till de ”nya kontinenterna” – Amerika och Australien. Jag möter Hangö hamns ledning i en säregen miljö – i den gamla smörmagasinet som idag fungerar bland annat som Hangö Hamn Ab:s kontor. För skribenten har platsen en personlig betydelse: min gudfar, som senare blev professor i kemi vid Helsingfors universitet, arbetade här i början av sin karriär som kvalitetsinspektör för exportsmör – en ”smakare av smör”, som han själv uttryckte det. Jag har senare hört honom berätta många historier om den tiden. HANGÖ – EN AV DE STÖRSTA I FINLAND Jag samtalar med Hangö Hamn Ab:s verkställande direktör Anders Ahlvik och marknadschef Nina Häggroth om Hangös ställning och storlek i jämförelse med andra finska hamnar. Verkställande direktör Ahlvik konstaterar: – Om man mäter storleken på basis av värdet av de varor som transporteras genom hamnen är Helsingfors den klart största, men därefter kommer Hangö som den näst största av de kommersiella hamnarna. Som hamn för vägtransporter ligger Hangö också på andra plats. Inom containertrafiken är Hangö den fjärde största, och som importhamn för bilar är Hangö överlägset störst. Frihamnsområdet i Hangö spelar en viktig roll i det sammanhanget. – I många hamnstäder styrs verksamheten naturligtvis av den närliggande industrins behov. Ett gott exempel på sådan verksamhet är västkustens hamnar. Utan att känna till deras exakta siffror skulle jag ändå uppskatta att exportandelen i den typen av hamnar ligger på omkring 80–90 procent, medan importen står för 10–20 procent. I Hangö däremot är fördelningen nästan femtio-femtio. Vi är alltså en linjetrafikhamn, vilket betyder att varor både importeras och exporteras härifrån, förklarar Ahlvik. Hangö hamn var länge statligt ägd, tills Hangö stad år 1974 fick köpa den av staten. I början av år 2014 grundades Hangö Hamn Ab, ett aktiebolag som ägs av Hangö stad. Hamnen består idag av tre delar: Västra hamnen, Yttre hamnen och Koverhar hamn. Hangö hamn var länge i statlig ägo, tills Hangö stad år 1974 fick köpa den av staten. I början av år 2014 grundades Hangö Hamn Ab, ett aktiebolag som ägs av Hangö stad. Hamnen består av tre delar: Västra hamnen, Yttre hamnen och Koverhar hamn. YTTRE HAMNEN – SPECIALISERAD BILHAMN Bara ett par sjömil väster om Västra hamnen, alldeles nära Tulluddens spets, ligger Yttre hamnen. Denna hamn med två fartygsplatser har profilerat sig som importhamn för bilar, särskilt tack vare sitt frihamnsområde, där inkommande varor kan lagras under längre tid innan de tullklareras för införsel till landet. Anders Ahlvik ja Nina Häggroth Satamalaiturin ulkokärjessä. / Anders Ahlvik och Nina Häggroth vid yttersta delen av hamnpiren.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjU0MzgwNw==