FINLANDS SJÖFART ■ SUOMEN MERENKULKU 47 Chefens exempel har också stor betydelse för arbetsplatsens säkerhetskultur. När ledaren sätter säkerheten främst och följer överenskomna rutiner, uppmuntrar det hela arbetsgemenskapen att göra detsamma. Detta syns till exempel i hur snabbt och effektivt man på arbetsplatsen reagerar på upptäckta risker. ANSVAR OCH FRIHET ATT AGERA – GRUNDEN FÖR ORGANISATIONENS FRAMGÅNG En av de viktigaste aspekterna i chefens ledarskap är balansen mellan ansvar och frihet. Ansvar betyder att alla känner till sina skyldigheter, förbinder sig till dem och bär de eventuella konsekvenserna. Frihet att agera innebär självständighet, kreativitet och att kunna använda hela sin yrkeskunskap. – Detta kan ses som organisationens kapacitet. När ansvar och frihet är i rätt proportion blomstrar organisationens kompetens och innovationskraft. Arbetstagarna upplever arbetet som meningsfullt när de får påverka och fatta beslut om sitt eget arbete, men samtidigt vet att verksamheten är säker och i linje med gemensamma mål. I arbetarskyddets samverkan syns detta till exempel i att chefen och arbetstagarna tillsammans kommer överens om spelregler och arbetsmetoder. En sådan gemensamt överenskommen ansvarsfördelning och tydlighet i befogenheter minskar osäkerheten och ökar arbetsplatsens flexibilitet. Organisationens framgång kräver också att myndighetskrav och interna rutiner stöder denna balans mellan ansvar och frihet. Regionförvaltningsverket, Arbetshälsoinstitutet, social- och hälsovårdsministeriet samt arbetsministeriet framhäver just samverkan och delaktighet i arbetarskyddet på arbetsplatserna. KEDJAN AV FÖRTROENDE, ANSVAR OCH SAMARBETE BAKOM ORGANISATIONENS FRAMGÅNG Tillsammans utgör dessa element – förtroende, ansvar, frihet, värdebaserat ledarskap och ett coachande förhållningssätt – en stark kedja som organisationens framgång bygger på. Arbetarskyddets samverkan är den starkaste länken i denna kedja. När det råder en öppen och förtroendefull atmosfär på arbetsplatsen, när arbetstagarnas röst hörs och beaktas och när cheferna leder genom exempel, skapas en miljö där säkerhet och välbefinnande är en del av vardagen. Detta ökar arbetets meningsfullhet, minskar olyckor och ökar produktiviteten. Arbetarskyddets samarbete är alltså mycket mer än en lagstadgad skyldighet – det är framför allt en strategisk resurs som möjliggör organisationens tillväxt och framgång i en föränderlig värld. Författaren arbetar som specialsakkunnig vid Arbetarskyddscentralen. förtroendebyggare är enorm. När chefen lyssnar på riktigt – inte bara hör – blir gemenskapen starkare. Om hen dessutom svarar ärligt även då hen inte har alla svar och agerar konsekvent, skapas en atmosfär där arbetstagarna vågar vara öppna, dela bekymmer och oro, samt vågar rapportera risker. Då råder psykologisk trygghet i arbetsplatsens vardag. Förtroendet märks också i att arbetstagarna upplever att de behandlas rättvist och att deras säkerhet är en hjärtefråga för chefen. Det stärker engagemanget och inspirerar alla att delta i förbättringen av arbetssäkerheten. I vardagen byggs förtroendet ofta just genom små handlingar – att fråga hur någon mår, tacka för väl utfört arbete, reagera snabbt och konstruktivt på brister. Denna ständiga dialog är grunden för hela arbetarskyddets samverkan och för arbetsplatsens säkerhetskultur. Chefens förmåga att känna igen sina egna styrkor och svagheter och agera utifrån dem är en hörnsten i ledarskapet. Självkännedom hjälper till att sätta realistiska mål och att söka hjälp när den egna kapaciteten inte räcker. Att erkänna misstag stärker ledarskapet – det visar på ärlighet och öppenhet. När chefen vågar säga ”jag gjorde ett misstag”, uppmuntrar hen också andra att lära och utvecklas. Det skapar en atmosfär där säkerhetsfrågor kan diskuteras öppet utan rädsla för skuldbeläggning. BETYDELSEN AV ATT HÖRA ARBETSTAGARNAS RÖST Även om det ofta finns en känsla på arbetsplatser att arbetssäkerhet och välbefinnande är något stort och komplicerat, så är det inte så. Säkerhetskulturen skapas inte enbart genom ledningens beslut, utan kräver att arbetstagarnas erfarenhetskunskap lyfts fram – den är ovärderlig. De ser i det praktiska arbetet risker, utmaningar och utvecklingsmöjligheter som inte alltid kan upptäckas på högre nivå i organisationen. Genom att lyssna på arbetstagarna får chefen värdefull information och kan planera åtgärder mer realistiskt och effektivt. Dessutom stärker delaktigheten arbetstagarnas känsla av ägarskap i säkerhetsfrågorna – de är inte bara mottagare, utan aktiva utvecklare. Att höra arbetstagarnas röst stöder också en öppen kultur i arbetsgemenskapen. När deras åsikter beaktas och man reagerar på dem, uppstår känslan av att alla är viktiga och uppskattade delar av gemenskapen. Detta i sin tur underlättar rapporteringen av säkerhetsobservationer, vilket är avgörande för arbetssäkerheten. VÄRDEBASERAT LEDARSKAP ÄR JUST ATT BYGGA SÄKERHETSKULTUR Ledarskap utan värderingar är som ett skepp utan kompass. Värdebaserat ledarskap innebär att chefens beslut, handlingar och interaktion bygger på tydliga, gemensamma värderingar – som respekt, ärlighet och ansvarstagande. Säkerhetskulturen bygger starkt på dessa värderingar. När arbetsplatsen värdesätter varandras välbefinnande och säkerhet syns det i vardagliga val och arbetssätt. Chefens uppgift är att med sitt eget exempel stärka denna värdegrund och göra den till en del av organisationens verksamhet. Värdebaserat ledarskap är också vägen till förtroende och öppenhet, vilka är säkerhetskulturens hörnstenar. När chefen agerar konsekvent i enlighet med sina värderingar får hen personalens förtroende och kan leda arbetsgemenskapen även genom svåra situationer. Jani-Pekka Leino.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjU0MzgwNw==