34 SUOMEN MERENKULKU ■ FINLANDS SJÖFART farledsnavigeringen, bogsering, isbrytning, sjöräddning, VTS och lotsning. Frågor som: Var fäster bogserbåten om det inte finns människor ombord på det assisterade fartyget, hur sker kommunikationen och med vem? Hur fungerar sjöräddningen? Detta utgick från att man i början endast talade om att utveckla ett automatiskt, obemannat fartyg, men inte om hur ett autonomt fartyg samarbetar med andra aktörer och tjänster. Och hur gör man sedan när kommunikationen sker samtidigt med en lots, rederiets fjärrkontrollcentral och VTS? Hur fungerar allt detta tillsammans? I dag har fokus efter den första entusiasmen kring autonomi flyttats till helheten och till en stegvis ökning av autonomin snarare än till det obemannade fartyget i sig. – Jag sökte till doktorand först flera år efter att studierna var avslutade, men arbetet har hållit mig så upptagen att jag inte hunnit fundera på fortsatta studier. Nu har det snart gått ett år sedan jag började som sjöfartsdirektör, och världsläget med mera har nog sett till att jag inte behövt ägna mycket tanke åt egna studier. DOKTORSAVHANDLINGENS TEMA: SYSTEM THINKING Sanna Sonninens doktorsavhandling behandlar systemtänkande inom sjöfarten. (System thinking, systemiskt tänkande, är ett begreppsmässigt angreppssätt som betonar vikten av att förstå ett systems inbördes delar och deras relationer i ett större sammanhang. System engineering, systemteknik, är däremot en vetenskapsgren som tillämpar vetenskapliga och tekniska principer för att planera, utveckla och hantera komplexa system. enligt Google AI, red.anm.) – System thinking, alltså hur man skulle kunna effektivisera det finländska sjöfartssystemets funktion både med system thinking och system engineering. Hur borde sjöfarten i Finland betraktas som ett enda system, med nationellt definierade mål och ledningen av deras främjande, påverkan från externa aktörer, internationell och EU-nivå reglering, nationell reglering, olika aktörers ansvar – och den fråga varifrån besluten kommer. Med andra ord: ”hur leder man den finländska sjöfartsförvaltningens målbild?” SOM SJÖFARTSDIREKTÖR PÅ TRAFICOM Vilka var dina motiv när du sökte tjänsten som sjöfartsdirektör på Traficom? Tjänsten är tidsbunden – finns det något särskilt med det? – Det som lockade mig i arbetet var att man i den nya organisationen samlade alla de sjöfartsmyndighetsuppgifter som hör till Traficom i en sektor. Jag visste hur många kompetenta människor som fanns här och såg att målet för ledningen i både ämbetsverket och kommunikationsministeriet var att skapa goda förutsättningar för att utveckla sjöfartsmyndigheten. Det var en glädje att få återvända för att arbeta tillsammans med en kunnig grupp. Uppgifterna började genast preciseras, även om mycket oförutsett har inträffat under det senaste året. Det har förstås haft stor inverkan på myndighetens verksamhet och på mina egna uppgifter. – Tjänsten som sjöfartsdirektör är tidsbunden (5 år). Tidsbundenhet är standard för statliga ledaruppdrag. När en chef utnämns till en statlig tjänst är anställningen numera alltid fem år lång. VILKA REFORMER HAR DU GENOMFÖRT OCH VILKA ÄR ATT VÄNTA? – Den nya organisationen jag kom till inledde sin verksamhet den 1.10.2024. Den finslipades ännu något i början. För mig har det varit viktigt att göra organisationen transparent och ge våra experter ett ansikte. Jag hör ofta kommentaren: ”ingen vet ju ens vad Traficom gör” eller att ”Traficom bryr sig ju inte om sjösäkerhet”. Jag bjuder in alla som tänker så att bekanta sig med vår verksamhet och våra mål. Produktivitetsprogrammet inom den offentliga förvaltningen påverkar naturligtvis också oss. Inom en snar framtid måste vi skära ner avsevärt både på kostnader och personalstyrka. Vi måste tänka igenom hur vi gör saker så att vi fortfarande uppfyller alla våra myndighetsuppgifter, men samtidigt effektiviserar arbetet så att det krävs mindre resurser. Vi kommer även i framtiden att säkerställa att sjöfarten får de viktiga tjänster den behöver, så att den finska flaggan fortsatt står stark och tjänsterna levereras i tid. – I kommunikationen strävar vi efter att sätta större fokus på information. Vi publicerar artiklar om aktuella frågor inom sjöfarten och om vår egen organisations verksamhet, berättade av våra experter i olika medier. Ett nyhetsbrev som tar upp aktuella sjöfartsfrågor skickas per e-post och kan beställas av alla via Traficoms webbplats. Vi började publicera nyhetsbrevet i slutet av förra året och tar gärna emot önskemål om innehållet. Vi vill göra det enklare att följa myndighetsfrågor inom sjöfarten och stärka samarbetet med aktörerna i branschen. Nyhetsbrevet kan beställas på adressen: Traficom.fi/ liikenne/merenkulku/merenkulun uutiskirje
RkJQdWJsaXNoZXIy MjU0MzgwNw==