14 SUOMEN MERENKULKU ■ FINLANDS SJÖFART Liiton juristi SUSANNA KANKAINEN kirjoittaa lehdessä jostakin työoikeuden teemasta käytännönläheisesti arkikielellä ja avaa käytännön työelämään liittyviä kysymyksiä ja aiheita. Skyldighet eller rättighet? – ARBETSTAGARENS STÄLLNING I ARBETARSKYDDSFRÅGOR tilanne ei muutu tai epäilee, ettei ilmoitusta oteta vakavasti, työntekijällä on oikeus olla yhteydessä luottamusmieheen tai omaan ammattiliittoonsa. Liiton lakimies voi neuvoa, miten tilanteessa kannattaa edetä ja milloin on syytä tehdä viranomaisilmoitus. AVI:n työsuojeluviranomaiset käsittelevät myös merityöhön liittyviä ilmoituksia. Ilmoitus kannattaa dokumentoida: mitä tapahtui, milloin, ketkä olivat paikalla ja miten työnantaja reagoi. Näin saadaan kokonaiskuva, jos tilannetta täytyy selvittää tarkemmin viranomaisen tai liiton toimesta. Kaikki viestinvaihto on hyvä pitää tallessa. Myös esimiehenä työskentelevien on hyvä mieltää dokumentoinnin merkityksellisyys. Esimiehen vastuu työturvallisuusasioissa on ankaraa vastuuta. Käytännössä jos jotakin tapahtuu, tullaan esimiehen toimia tarkastelemaan erityisen kriittisesti. Hyvin tavanomaista on, että vakavien työturvallisuustapausten kohdalla esimies saa työnantajan ohella työturvallisuusrikoksesta tuomion, sillä tämän olisi pitänyt puuttua työturvallisuuspuutteeseen tai ohjeiden laiminlyöntiin. Tämä on tärkeä pitää mielessä etenkin, jos joku työntekijä on hyvin vastahakoinen toimimaan ohjeiden mukaisesti. Työnantajayhtiölle tavanomaisesti määrätään yhteisösakkoa ja muutkin vastuuhenkilöt voivat saada tuomioita. Joskus työpaikoilla turvallisuusongelmista vaietaan. Tämä voi johtua pelosta, tottumuksesta tai epäluottamuksesta järjestelmään. Hiljaisuus kuitenkin ylläpitää vaaroja ja lisää riskejä. Turvallisuuskulttuurin muuttaminen alkaa siitä, että työntekijä uskaltaa puhua. Se vaatii rohkeutta, mutta ennen kaikkea tietoisuutta omista oikeuksista. Turvallisuudesta keskusteleminen ei ole valittamista, vaan ammattimaisuutta. Kun joku tuo esiin puutteen, hän tekee palveluksen koko miehistölle. Työpaikan johdolla on vastuu reagoida rakentavasti ja tukea työntekijöitä tässä. Jos näin ei tapahdu, järjestelmä tarjoaa keinoja vaikuttaa. Työturvallisuusasioissa ei tarvitse jäädä yksin. Jos tilanne tuntuu epäselvältä, tai jos työntekijä epäilee, että oikeuksia rikotaan, on mahdollista ja suositeltavaa kääntyä luottamusmiehen tai ammattiliiton puoleen. Heiltä saa apua paitsi tilanteen arviointiin, myös sen ratkaisemiseen. On parempi kysyä ajoissa kuin toimia jälkikäteen. Förbundsjuristen Susanna Kankainen skriver i tidningen om ett arbetsrättsligt tema på ett praktiskt och vardagligt språk och belyser frågor och ämnen som rör det dagliga arbetslivet. Artikeln behandlar arbetstagarens och arbetsgivarens roller inom arbetarskyddet. Den beskriver de olika parternas rättigheter och skyldigheter och visar på ett praktiskt sätt hur man bör förhålla sig till arbetarskyddslagen, men också hur man kan agera om bestämmelserna åsidosätts. Sjöfarten är ett yrke där arbetarskydd inte enbart handlar om att följa regler – det är en väsentlig del av det dagliga överlevandet. Ombord kan även små slarvigheter leda till allvarliga, i värsta fall oåterkalleliga, konsekvenser. Säkerhet är en integrerad del av professionellt agerande, men dess förverkligande är inte enbart arbetsgivarens ansvar. Också arbetstagaren har en central roll i att bygga upp en säkerhetskultur – en roll som skyddas både av nationell och internationell lagstiftning. I vardagen talar man ofta om vad arbetstagaren ska göra: använda skyddsutrustning, delta i övningar och följa instruktioner. Vid sidan av detta är det lika viktigt att fråga vad arbetstagaren har rätt till. Arbetarskydd är ingen förmån – det är en lagstadgad grundläggande rättighet. Sjömannen bör veta var gränserna mellan hans eller hennes rättigheter och skyldigheter går – och vilka medel som står till buds om säkerheten inte upprätthålls. När däck är halt, verktyg bristfälliga eller en brandövning uteblir på grund av tidsbrist handlar det inte om bagateller utan om lag och människors hälsa. Samtidigt måste fartygets befäl och andra chefer vara medvetna om sitt ansvar. Av den anledningen kan ett tydligt och bestämt förhållningssätt i arbetarskyddsfrågor vara att rekommendera. Ledande personer bör ha i åtanke att även om någon i besättningen tenderar att fuska med regler, är det inte enbart denna persons ansvar eller personliga beslut — i sista hand kan till exempel befälhavaren och rederiet bli straff- och skadeståndsansvariga för försummelser. ARBETARSKYDDSPLIKTEN BÖRJAR HOS ARBETSGIVAREN – MEN SLUTAR INTE DÄR Arbetsgivaren har ett primärt och lagstadgat ansvar i arbetarskyddsfrågor. Detta ansvar är inte en formell plikt eller enbart en administrativ uppgift, utan en konkret och praktisk omsorgsplikt för arbetstagarnas hälsa och säkerhet i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjU0MzgwNw==