20 SUOMEN MERENKULKU ■ FINLANDS SJÖFART – Om man säger något om marknadsläget så har Tallink den största marknadsandelen som helhet, och vi är nummer två. Viking Line är tredje. Ordningen speglar antalet fartyg: Tallink har tre, vi har två och Viking Line ett. När det gäller passagerarprofiler kan man säga att våra kunder i huvudsak kommer från huvudstadsregionen. Totalt är cirka 60 % av våra kunder finländare, 20 % kommer från Baltikum (Estland och övriga) och de resterande 20 % är internationella kunder. De internationella kunderna är ett växande segment – främst européer och sedan amerikaner. Svenskar och andra skandinaver reser inte till Finland. Så är det bara. ECKERÖ LINES KONKURRENSFÖRDELAR: GOD MAT, UNDERHÅLLNING OCH UTMÄRKT SERVICE – SAMT EFFEKTIV FRAKTVERKSAMHET – För det första har vi mycket bra tidtabeller på båda våra fartyg. Avgångarna är planerade så att de alltid tjänar något kundsegment. Våra konkurrensfördelar är de samma grundpelarna som vi alltid haft. De senaste åren har vi förbättrat tidtabellerna för både m/s Finlandia och m/s Finbo Cargo. M/s Finlandia:s tidtabell ändrades 2018 så att den kör sex avgångar per dygn. Sedan 2023 kör även m/s Finbo Cargo, med undantag för lördagar, sex turer om dagen. – Både passagerar- och fraktvolymerna har ökat något även i år. Inget dramatiskt, men ändå. En följd av pandemin är att äldre personer slutade resa. Deras återkomst väntar vi fortfarande på. De internationella kunderna påverkas både av pandemin och det nuvarande krigsläget. Alla förstår nog att det inte finns några ryska turister i Finland, och antalet kinesiska turister är fortfarande lågt på grund av pandemin. Men å andra sidan har vi fått fler kunder från Europa och till exempel USA. EKONOMIN STABIL MEN UNDER PRESS FRÅN EU-REGLER Bolagets ekonomiska läge är stabilt. Enligt Keronen har åren sedan återhämtningen började 2022 varit stabila och vinstgivande. År 2025 har också börjat i samma anda. Den största oron inom rederiet gäller miljöfrågor. EU:s miljökrav har skärpts kraftigt. Utsläppshandeln inom sjöfarten, som inleddes 2024, stramas åt fram till 2026, då bolaget måste kompensera för 100 % av sina koldioxidutsläpp. Det är naturligtvis en stor extra kostnad. Samtidigt har EU infört ökade krav på användning av biobränslen, som enligt Keronen i dag står för 2 % av Eckerö Lines totala förbrukning. Priset på biobränsle är många gånger högre än traditionellt bränsle, och EU:s krav ökar exponentiellt år för år. Tekniskt sett är fartygen sådana att det är svårt att modifiera motorerna – ett motorbyte skulle kanske vara det enda sättet… KOSTNADER FÖRSÖKS SÄNKAS OCH BESPARINGAR SÖKS PÅ MÅNGA SÄTT På m/s Finlandia gjordes i januari 2024 en energieffektiviseringsinvestering med målet att minska fartygets CO₂-utsläpp med minst 9 % vid 22,5 knop. Fartyget utrustades med nya Promas-roder från svenska Kongsberg, samt nya effektiva propellerblad och styrsystem. Som resultat sjönk bränslekostnaderna med cirka 10 % – en betydande besparing. Samtidigt målades skrovet om med en ny typ av lågfriktionsfärg. Numera har båda fartygen behandlats med denna metod. Trots detta har man intensifierat den regelbundna bottenrengöringen, särskilt under sommaren då marin växtlighet ökar kraftigt. Dessutom återvinns spillvärme från motorerna ombord för att användas på nytt. Flera mindre åtgärder har också vidtagits, såsom införande av LED-teknik och byte till induktionshällar i köken. M/s Finlandia är kopplad till landström nattetid. Fartygen har också fått ny teknik som gör det möjligt för befälen att i realtid följa energiförbrukningen. De kan alltså se hur en ekonomisk navigering och manövrering påverkar bränsleförbrukningen. – På den operativa sidan är vi mycket noga med att hålla tidtabellerna. Det är ett samspel mellan land- och sjösidan. "Fartyget avgår när det ska". Denna princip kräver förståelse och engagemang även från landpersonalen. Målet är att ett fartyg som avgår i tid kan köras i lägre fart och med lägre förbrukning. Även de nya vakuumförankringssystemen i hamnarna stöder detta mål. De sparar både vid förtöjning och särskilt vid lossning – cirka fem minuter per operation. Det låter lite, men multiplicerat tolv gånger om dagen, 360 dagar om året, blir det betydande. Hamnarna har finansierat systemet, så för rederiet är kostnaden för hamntjänsten densamma som vid traditionell förtöjning. – Bränslepriset, förbrukningen och alternativa energikällor står i centrum för den ekonomiska verksamheten. Bränslepriset är mycket instabilt. I januari, när m/s Finlandia dockas nästa gång, ska ett ”ellagringsbatteri” installeras i en container ombord – ett stort batteri där man kan lagra billig energi för att delvis ersätta förbrukningen. Denna typ av "hem-batteriteknik" är på frammarsch globalt. – Alla ovan nämnda åtgärder syftar till en enda strategiskt viktig sak: tillväxt i omsättning. Sammanfattningsvis kan man säga att för att i framtiden uppnå ett ekonomiskt lönsamt resultat måste vi ha en betydligt större omsättning än tidigare. Det är en bra sammanfattning av det ekonomiska läget. Tanken bakom är att vi måste köra mer, och enligt våra beräkningar kan ökade intäkter från fler avgångar finansiera de ständigt stigande fasta kostnaderna – som redan nu är mycket höga. STÄNDIG UTVECKLING AV KUNDUPPLEVELSEN OCH EN DIGITAL TJÄNSTEMILJÖ Bland våra kundservicekoncept är exempelvis ”att minska köandet” viktigt. Vi undersöker kontinuerligt våra kundsegment genom olika typer av enkäter. Dessutom mäter vi kundnöjdheten. Vi använder oss av NPS-värdet (Net Promoter Score) som ger oss värdefull information, till och med om feedback från enskilda avgångar. Generellt sett får vi väldigt mycket kundrespons. Vi skickar också riktade enkäter till kunder där vi frågar om just de tjänster de bokat – vi försöker alltså inte fråga alla kunder om allt, särskilt inte om sådant de inte ens varit intresserade av. Här kommer digitaliseringens kraft in, eftersom vi kan använda data på detta sätt. ”MAT SKA BEHANDLAS MED RESPEKT”, SÄGER TARU KERONEN – Matutbudet är mycket viktigt för oss. Vi har jobbat mycket med dess utveckling. 80 % av maten lagas ombord. Vi använder i högsta möjliga grad inhemska råvaror – kött, mejeriprodukter och liknande, allt är finländskt. Därefter kommer hållbarheten: vi strävar efter så lite matsvinn som möjligt. Den största utmaningen är buffén. Vi satsar särskilt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjU0MzgwNw==