Suomen Merenkulku 125

FINLANDS SJÖFART ■ SUOMEN MERENKULKU 7 Euroopan komissio antoi 1.6.2023 meriliikennepaketin, jossa ehdotettiin viiden säädöksen tarkistamista. Meriliikennepaketin tavoitteena on saattaa ajan tasalle ja parantaa EU-lainsäädäntöä turvallisuuden lisäämiseksi ja alusten aiheuttaman ympäristön pilaantumisen ehkäisemiseksi. Merenkulun turvallisuutta parannetaan liikenne- ja viestintäministeriön hallinnonalalla pitkäjänteisesti. Suomi vaikuttaa merenkulun turvallisuuden puolesta useilla kansainvälisillä foorumeilla. Lisäksi Suomi on esimerkiksi pyytänyt vakuutustietoja Itämerellä purjehtivilta säiliöaluksilta 11.12.2024 alkaen. Vakuutuksia kysytään Suomen talousvyöhykkeellä kaikilta Venäjältä tulevilta raakaöljyä ja öljytuotteita kuljettavilta säiliöaluksilta. Hallitus on myös aloittanut vanhenevan jäänmurtokaluston uusimisen. MITÄ SEURAAVAKSI? Säädöshankkeen valmistelu jatkuu virkatyönä. Ehdotus hallituksen esitykseksi lähetetään lausuntokierrokselle keväällä 2026. Direktiivien muutokset tulee toimeenpanna kansallisesti 6.7.2027 mennessä.  FINLANDS OCH SVERIGES SAMARBETE I ISBRYTARUPPHANDLING FRAMSKRIDER Finland och Sverige stärker sitt samarbete för att utveckla isbrytarflottorna och för att säkerställa en operativ samordning. En överenskommelse om detta nåddes i samband med ett möte mellan Finlands och Sveriges regeringar i september 2024. Sverige fattade 13.2.2025 ett officiellt beslut om att inrätta en isbrytarsamarbetsgrupp mellan svenska Sjöfartsverket och Trafikledsverket. Finland hade redan tidigare beredskap för motsvarande beslut och kommunikationsministeriet ger nu omedelbart Trafikledsverket i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp. – Isbrytning är en del av vår kritiska infrastruktur och med den säkerställs sjötrafikförbindelser året om under alla förhållanden. Det är aktuellt att förnya isbrytarmaterielen både hos oss i Finland och i Sverige. Vi har länge haft ett nära samarbete med Sverige inom vintersjöfarten och i det rådande världsläget betonas dess betydelse, säger kommunikationsminister Lulu Ranne. GEMENSAM SYN PÅ ISBRYTARUPPHANDLING FASTSTÄLLS Arbetsgruppen har till uppgift att bereda en gemensam lägesbild för de behöriga myndigheterna som omfattar en långsiktig vision om den isbrytningskapacitet som Finland och Sverige behöver för att på kort och lång sikt säkerställa att trafiken till hamnarna i Sverige och Finland fortsätter utan störningar trots isförhållandena. Arbetsgruppen ska också se över det bilaterala avtalet mellan Finland och Sverige om gemensam organisering och samarbete i fråga om vintersjöfartstjänster, och bedöma behovet av att se över isklassificeringsstandarderna för handelsfartyg som trafikerar finska och svenska hamnar. Dessutom ska arbetsgruppen bedöma förutsättningarna för gemensam upphandling av isbrytarverksamhet som genomförs av finska och svenska myndigheter, och identifiera dess effekter samt i möjligaste mån utveckla ett koncept för genomförandet av en sådan upphandling. Arbetsgruppen utreder också andra centrala teman för att ytterligare utveckla och intensifiera samarbetet inom isbrytarverksamheten mellan Finland och Sverige. Arbetsgruppen rapporterar regelbundet till en styrgrupp som består av kommunikationsministeriet och Sveriges landsbygds- och infrastrukturministerium (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet). Arbetsgruppens slutrapport blir klar senast den 30 juni 2026.  NYTT LAGPROJEKT FÖRBÄTTRAR SÄKERHETEN INOM SJÖFARTEN Kommunikationsministeriet har den 10 februari 2025 tillsatt ett lagstiftningsprojekt genom vilket bestämmelserna om fartygssäkerhet i Europeiska unionens så kallade sjöfartspaket sätts i kraft. I projektet omarbetas lagen om tillsyn över fartygssäkerheten och vid behov görs små ändringar i andra lagar. I lagstiftningsprojektet sätts ändringarna i flaggstatsdirektivet och PSC-direktivet om hamnstatskontroll (Port State Control, PSC) i kraft. Ändringen av flaggstatsdirektivet säkerställer att flaggstaterna bättre fullgör sina skyldigheter som flaggstater. Genom direktivändringen förbättras dessutom EU-lagstiftningen i fråga om att öka säkerheten och att förhindra förorening av miljön från EU-fartyg. Ändringarna i flaggstatsdirektivet medför nya uppgifter för Transport- och kommunikationsverket Traficom. Genom ändringen av PSC-direktivet förbättras EU:s system för hamnstatskontroll genom att det förenhetligas med annan internationell reglering. Projektet syftar också till att minska mångtydigheten i lagen om tillsyn över fartygssäkerheten och avhjälpa brister. Europeiska kommissionen antog den 1 juni 2023 ett sjöfartspaket där det föreslogs att fem rättsakter ska ses över. Syftet med sjöfartspaketet är att uppdatera och förbättra EU-lagstiftningen för att öka säkerheten och förhindra miljöförorening från fartyg. Säkerheten inom sjöfarten ska förbättras på lång sikt inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Finland arbetar för säkerheten inom sjöfarten på flera internationella forum. Dessutom har Finland till exempel begärt försäkringsuppgifter av tankfartyg som trafikerar Östersjön från och med den 11 december 2024. I Finlands ekonomiska zon får alla tankfartyg från Ryssland som transporterar råolja och oljeprodukter frågor om försäkringar. Regeringen har också inlett en modernisering av den åldrande isbrytningsmaterielen VAD HÄNDER NU? Beredningen av lagstiftningsprojektet fortsätter som tjänsteuppdrag. Ett förslag till regeringsproposition skickas på remiss våren 2026. Direktivändringarna ska genomföras nationellt senast den 6 juli 2027. 

RkJQdWJsaXNoZXIy MjU0MzgwNw==