KUVA / BILD: JOHAN RAMSLAND, HAUGESUND SHIPYARD SuomenMerenkulku FinlandsSjöfart 1 25 ■ VUOSIKERTOMUS 2024 ■ ÅRSBERÄTTELSEN 2024 ■ VUOSIKERTOMUS 2024 ■ ÅRSBERÄTTELSEN 2024 ■
sisältö|innehåll SEURAAVA NUMERO ILMESTYY AINEISTO VIIMEISTÄÄN Nästa nummer kommer ut 16.6 Materialet senast 12.5 ILMESTYNYT VUODESTA 1917 UTKOMMIT SEDAN 1917 JULKAISIJA – UTGIVARE: Suomen Laivanpäällystöliitto – Finlands Skeppsbefälsförbund. Aikakausmedian ry:n jäsen – Medlem i tidskrifternas förbund TOIMITUKSEN OSOITE – REDAKTIONENSADRESS: Hietalahdenranta 15 A 3, 00180 Helsinki – Sandvikskajen 15 A 3, 00180 Helsingfors, (09) 6122 440 PÄÄTOIMITTAJA – CHEFREDAKTÖR: Johan Ramsland, johan.ramsland@seacommand.fi, 040 667 2227 TOIMITUSNEUVOSTO – REDAKTIONSRÅDET: Kristian Heiskanen, Heidi Tauriainen, Dan Stenbäck, Juha Tuomi, Sakari Häyrinen, Jukka Muromaa, Johan Ramsland 1| 2025 KÄÄNNÖKSET – ÖVERSÄTTNINGAR: Toimitus ja/tai LBS Scandinavia Oy / Redaktionen och/eller LBS Scandinavia Oy AINEISTOT – MATERIAL / OSOITTEEN- MUUTOKSET – ADRESSFÖRÄNDRINGAR: Marjo Peurala (09) 6122 440 TILAUKSET – PRENUMERATIONER: Marjo Peurala (09) 6122 440 TILAUSHINNAT – PRENUMERATIONSPRISER: 12 kk/mån: 35 € 6 kk/mån: 20 € Irtonumero– Lösnummer: 11 € ULKOMAILLE – UTLANDET: 12 kk/mån: 42 € 6 kk/mån: 26 € ILMOITUS-MYYNTI – ANNONSFÖRSÄLJNING – ADVERTISEMENT: Marjo Peurala ILMOITUSHINNAT (mustavalkoiset) – ANNONSPRISERNA (svartvita) – ADVERTISEMENTS RATES (black & white) AUKEAMA – UPPSLAG – SPREAD: 1.950 € TAKAKANSI – BAKPÄRM – BACK COVER: 1.260 € 1/1 SIVU – SIDA – PAGE: 1.200 € 1/2: 690 € 1/4: 350 € PAINOS – UPPLAGA: 1 950 TAITTO – LAYOUT: Tarja Lehtinen KIRJAPAINO – TRYCKERI: PunaMusta Oy 23 - 26 Hallitusvaalit 23 - 26 Styrelsevaalet 27 - 33 Vuoskertomus 34 - 40 Årsberättelse 49 - 50 Merimiekirkko 51 Sjömanskyrkan 3 Päätoimittajalta / Från chefredaktören 4 Toimisto / Kansli 5 eAsiointi / e-tjänster 6 Traficom / Liikenne- ja viestintäministeriö 7 Kommunikationsministeriet 8 Aaria Työttömyyskassa / Aaria Arbetslöshetskassa 9 Jäsenmaksut vuonna 2025 / Medlemsavgiften 2025 10 Uusia palveluja Aarian jäsenille / Nya tjänster för Aarias medlemmar 12 Kotkan merenkulun teemapäivä 12.2.2025 13 Kotkas sjöfartstemadag 12.2.2025 14 NFBK-Pohjoismaisten laivanpäällystöliittojen kongressi 15 NFBK -Nordiska fartygsbefälskongress 16 Tutustuminen Remota:n toimintaan / Bekanta sig med Remota:s verksamhet 18 Paikallinen sopiminen muuttuu lakiuudistuksen myötä 20 Lokala avtal förändras genom lagreformen 23 Hallitusvaalit 24 Styrelsevalet 25 Hallitusvaalien ehdokasasettelu! / Styrelsevalets kandidatuppställning! 27 VUOSIKERTOMUS 2024 34 ÅRSBERÄTTELSEN 2024 42 Liiton mökit jäsenille 2025 / Förbundets stugor för medlemmar 2025 46 Vietä loma Himoksella! / Tillbringa din semester i Himos! 47 Brittiläinen Bibby Marine edelläkävijäksi offshore-alusten vihreään siirtymään 48 Brittiska Bibby Marine blir pionjär inom den gröna omställningen för offshore-fartyg 49 Suomen Merimieskirkon juhlaseminaari 51 Jubiléumsseminarium för Finlands Sjömanskyrka 52 LUKUVINKKI: Jään voima 54 LÄSTIPS: Isens styrka 57 SLPL:n Risteily / FSBF:s Saimenkryssning 58 NAUTILUS: IMO chief stresses safety first for seafarers 61 NAUTILUS: Raising the alarm: ‘fake’ deep sea pilots putting lives at risk 62 EVERSHEDS / SUTHERLAND 64 Jäsentuotteita / Medlemsprodukterna 66 Ammattilaiset ammattilaisten palveluksessa / Proffs i proffsens tjänst 67 Piirit / Kretsarna 1 24 ■ VUOSIKERTOMUS 2023 ■ ÅRSBERÄTTELSEN 2023 ■ VUOSIKERTOMUS 2023 ■ ÅRSBERÄTTELSEN 2023 ■ SuomenMerenkulku FinlandsSjöfart KUVA/BILD: JOHAN RAMSLAND M/S Gudingen, Fladan, Ahvenamaan saristo 10.2.2024 M/S Gudingen, Fladan, Ålands skärgård 10.2.2024 ■ JÄSENTIETOA ■ MEDLEMSINFO ■ JÄSENTIETOA ■ MEDLEMSINFO ■ JÄSENTIETOA ■ MEDLEMSINFO ■ JÄSENSuomenMerenkulku FinlandsSjöfart KUVA/BILD: JOHAN RAMSLAND Sjöfartens Dag Maritime Day 2 24 SuomenMerenkulku FinlandsSjöfart NFBK Pohjoismaisten laivanpäällystöliittojen kongressi 26.–28.9.2024 Grímsborgir, Islanti NFBK Nordiska fartygsbefälskongress 26.–28.9.2024 Grímsborgir, Island 3 24 4 24 Hyvää Joulua! God Jul!
FINLANDS SJÖFART ■ SUOMEN MERENKULKU 3 Nopein tieto meistä netissä www.seacommand.fi PÄÄKIRJOITUS LEDARE Orolig arbetsmarknad När jag skriver detta, har vi nått förhandlingsresultat för sjöfarten huvudavtal, det vill säga de avtal där Rederierna i Finland rf är avtalspart. Förhandlingsresultaten följer strikt exportindustrins linje och avtalsperiod. Dessa överenskommelser med redarföreningen bildar vad som sedan kallas "sjöfartens allmänna linje", var utifrån man förhandlar generellt alla de andra rederispecifika kollektivavtalen i inrikestrafiken. Den kollektiva förhandlingsvärlden har förändrats mycket ensidigt under den nuvarande finska regeringen. Trepartsförhandlingar är till stor del nedkörts och arbetets pris dikteras uppifrån, helt utan hänsyn till olika branschers egna behov och möjligheter. Olika tvångslagar klubbas igenom av riksdagen som på löpande band. Dessa lagar försvagar enskilda arbetares ställning. Allt motiveras med att tvingande lagar måste stiftas för att ta hänsyn till Finlands konkurrenskraft. Vi har alla fått höra att sysselsättningen i Finland kommer att förbättras med dessa omfattande åtgärder, och därmed förbättras Finlands konkurrenskraft. Det är åtminstone säkert att arbetslösheten tagit ett otäckt språng för det sämre under denna regeringsperiod. Sjöfartsutbildningen är på mångas läppar också. Ålands landskapsregering har meddelat i slutet av 2024, att man inte längre kommer i framtiden att finansiera verksamheten för skolfartyget Michael Sars. Skolfartygsverksamheten skall man med andra ord avvecklas under 2025. Landskapsregeringen anser att fartygets nyttjandegrad är för låg i förhållande till kostnaderna. Samtidigt har det på politisk nivå på Åland till och med ifrågasatts om Åland har råd med en egen sjökaptensutbildning. Jag skulle vända saken åt andra hållet, har Åland råd att stå utan eget skolfartyg och en egen sjökaptensutbildning? Tanken att ”någon annan tar hand om det” är inget hållbart sätt att tänka! Den senaste tidens politiska omvälvningar i världen visar vad som kan hända om du tänker för mycket på att någon annan ska ta hand om något åt dig. USA:s president Donald Trump, har gjort det klart för de andra Nato-länderna att varje Nato-land tydligare måste bära kostnadsansvar inom Nato helt själva. USA kommer inte längre att bära detta kostnadsansvar på samma sätt som tidigare. Så "någon annan" tar inte hand om sakerna för oss, vi bör ta ansvar själva! Jag önskar er alla en God Vår! Verksamhetsledare Johan Ramsland Levottomat työmarkkinat Tätä kirjoittaessani olemme saaneet neuvottelutuloksen merenkulun pääsopimusten aloille eli niihin sopimuksiin, joissa sopimusvastapuolena on Suomen Varustamot ry. Sopimukset seuraavat tiukasti viennin linjaa ja sopimuskautta. Näistä sopimuksista muodostuu se mitä kutsutaan ”merenkulun yleiseksi linjaksi”, miltä pohjalta kaikki muut kotimaanliikenteen varustamokohtaiset työehtosopimukset pääsääntöisesti neuvotellaan. Työehtosopimusneuvottelumaailma on muuttunut hyvin yksipuolisesti nykyisen Suomen hallituksen myötä. Kolmikanta on hyvin pitkälle romutettu ja ylhäältä sanellaan mikä saa olla työn hinta täysin katsomatta alojen omia tarpeita ja mahdollisuuksia. Erinäköisiä pakkolakeja rummutetaan läpi eduskunnassa liukuhihnalta, mikä heikentää yksittäisen työntekijän asemaa. Kaikkea perustellaan sillä, että Suomen kilpailukykyä huomioidakseen on pakkolait runnottava läpi. Meille kaikille on syötetty, että työllisyys paranee Suomessa näillä kokonaisvaltaisilla toimenpiteillä, ja näin Suomen kilpailukyky paranee. On ainakin varmaa, että työttömyys on ottanut tämän hallituskauden aikana ikävän harppauksen huonompaan suuntaan. Merenkulun koulutus puhuttaa myös kovasti. Ahvenanmaan maakuntahallitus on ilmoittanut loppuvuodesta 2024, että se ei enää tule rahoittamaan koululaiva Michael Sarsin toimintaa. Toisin sanoen toiminta ajettaisiin alas vuoden 2025 aikana. Maakuntahallituksen mielestä aluksen käyttöaste on liian pieni suhteessa kuluihin. Samanaikaisesti on poliittisella tasolla yleisesti Ahvenmaalla jopa kyseenalaistettu, onko Ahvenanmaalla varaa omaan merikapteenikoulutukseen. Itse kääntäisin asian toisinpäin, eli onko Ahvenanmaalla varaa olla ilman omaa koululaivaa ja omaa merikapteenikoulutusta? Ajatus, että ”joku muu hoitaa”, ei ole kestävä ajattelutapa! Viimeaikaisissa maailmanpoliittisissa käänteissä voidaan nähdä miten voi käydä, jos liian paljon ajattelee, että joku muu hoitaa jotain puolestasi. Yhdysvaltojen presidentti Donald Trump on tehnyt selväksi muille NATO-maille, että jokaisen NATO-maan pitää selkeämmin kantaa kuluvastuuta itse NATO:ssa. Yhdysvallat eivät tule tätä kuluvastuuta enää kantamaan entiseen tapaan. ”Joku muu” ei siis hoida asioita puolestamme, vaan vastuu pitää kantaa itse! Toivotan teille kaikille Hyvää Kevättä! Toiminnanjohtaja Johan Ramsland
4 SUOMEN MERENKULKU ■ FINLANDS SJÖFART AARIA Arbetslöshetskassan Elimägatan 5, 00510 Helsingfors e-tjänst www.aariakassa.fi/sv E-postadress asiakaspalvelu@aariakassa.fi Telefonservice 020 7655 900 Öppen mån 9–12 ti 12 –15 ons 9–12 to 9–12 AARIA Työttömyyskassa Elimäenkatu 5, 00510 Helsinki eAsiointi www.aariakassa.fi sähköposti asiakaspalvelu@aariakassa.fi Puhelinpalvelu 020 7655 900 Avoinna ma 9–12 ti 12 –15 ke 9–12 to 9–12 Merivälitys – Havsförmedling TURUN TYÖLLISYYSALUE MERITYÖNVÄLITYS Itsenäisyydenaukio 2, 20800 Turku ville.kaldstrom@te-toimisto.fi Ville Käldström, puh: 0295 044 821 ÅBO SYSSELSÄTTNINGSOMRÅDE SJÖMANSFÖRMEDLING Självständighetsplan 2, 20800 Åbo ville.kaldstrom@an-byran.fi Ville Käldström, tel: 0295 044 821 ÅLANDS ARBETSMARKNADS OCH STUDIESERVICEMYNDIGHET Nygatan 5, 22100 Mariehamn info@ams.ax tel. 018 25501 Telefontid måndag–fredag kl. 10.00-11.00, 13.00-14.00 Drop-in besök tisdag–torsdag kl. 10.00 -12.00 Toimisto– Kansli SUOMEN LAIVANPÄÄLLYSTÖLIITTO – FINLANDS SKEPPSBEFÄLSFÖRBUND r.y. Hietalahdenranta 15 A 3, 00180 Helsinki Sandvikskajen 15 A 3, 00180 Helsingfors • Asioidessasi toimistossa varmistathan soitolla, että olemme paikalla. • Om du ämnar besöka förbundets kansli, vänligen ring oss först för att kolla att vi är pä plats. LIITON TOIMISTO – FÖRBUNDETS KANSLI Toiminnanjohtaja – Verksamhetsledare Johan RAMSLAND 040 667 2227 johan.ramsland@seacommand.fi Juristi – Jurist Susanna KANKAINEN 040 128 9214 susanna.kankainen@seacommand.fi Liittokoordinaattori – Förbundskoordinator Marjo PEURALA 09 612 2440/ 040 512 2491 marjo.peurala@seacommand.fi Myös jäsenrekisteri ja jäsenmaksuasiat – också medlemsregister och medlemsavgifter YHTEYDENOTOT ENSISIJAISESTI SÄHKÖPOSTILLA! / KONTAKTER FRÄMST VIA E-POST! Jäsenasiat / Medlemsfrågor Puhelinaika ma-pe klo 10.00 - 14.00 Telefontid mån-fr 10.00 – 1 4.00 Puh. / Tel: 09 612 2440 / 040 512 2491 office@seacommand.fi Työsuhdeasiat / ärenden gällande arbetsförhållanden samt kollektivavtal Johan RAMSLAND 040 667 2227 johan.ramsland@seacommand.fi LIITON HALLITUS – FÖRBUNDETS STYRELSE Puheenjohtaja – Ordförande Kristian HEISKANEN 050 584 5925 kristian.heiskanen@seacommand.fi Varapuheenjohtaja – Viceordförande Heidi TAURIAINEN 040 551 0869 heidi.tauriainen@seacommand.fi SUOMEN MERENKULKU / FINLANDS SJÖFART Toimitus – Redaktion Hietalahdenranta 15 A 3, 00180 Helsinki Sandvikskajen 15 A 3, 00180 Helsingfors Päätoimittaja – Chefredaktör Johan RAMSLAND Toimitusneuvosto – Redaktionsrådet: Kristian HEISKANEN Heidi TAURIAINEN Dan STENBÄCK Juha TUOMI Sakari HÄYRINEN Jukka MUROMAA Johan RAMSLAND Ilmoitusmyynti – Annonsförsäljning -advertisement: Marjo PEURALA 09 612 2440
FINLANDS SJÖFART ■ SUOMEN MERENKULKU 5 eAsiointi Liiton eAsioinnissa voit itse tarkastella ja hoitaa jäsenyyteen liittyviä asioita. Kirjautuminen tapahtuu liiton kotisivujen kautta www.seacommand.fi. • ilmoita osoitteen- ja yhteystietojesi muutoksista • ilmoita työpaikan vaihtumisesta • ilmoita eläkkeelle jäämisestä • ilmoita palkattomasta ajanjaksosta • tarkastele jäsenmaksutilannettasi • voit laskea jäsenmaksun suuruuden ja tulostaa viitteet tietylle jaksolle • tilaa uusi jäsenkortti kadonneen tilalle • sisäänkirjautuminen tapahtuu jäsennumerollasi, joka on jäsenkortissasi Jäsen voi nyt itse tarkistaa ja päivittää omat henkilötietonsa verkkoasioinnin kautta osoitteessa www.seacommand.fi. JÄSENNUMEROSI LÖYDÄT JÄSENKORTISTASI e-tjänster Via förbundets e-tjänster kan du själv granska och sköta ärenden som gäller medlemskapet. Inloggningen sker via förbundets webbplats www.seacommand.fi. • meddela ändringar i dina adress- och kontaktuppgifter • meddela byte av arbetsplats • meddela pensionering • meddela oavlönad tidsperiod • kontrollera medlemsavgiftsstatus • räkna ut medlemsavgiftsbeloppet och skriv ut referenserna för en viss period • beställ ett nytt medlemskort om det gamla förkommit • medlemsnumret som behövs vid inloggning en finns på ditt medlemskort Medlemmen kan nu själv granska och uppdatera sina personuppgifter via e-ärenden på adressen www.seacommand.fi. MEDLEMSNUMRET SOM BEHÖVS VID INLOGGNINGEN FINNS PÅ DITT MEDLEMSKORT TARKISTA JA PÄIVITÄ TIETOSI! MEDLEMMEN KAN NU SJÄLV GRANSKA OCH UPPDATERA SINA PERSON- UPPGIFTER!
6 SUOMEN MERENKULKU ■ FINLANDS SJÖFART KULJETUSTEN PÄÄSTÖLASKENTA TEHOSTUU SÄHKÖISTEN RAHTIKIRJOJEN AVULLA – UUSI SELVITYS LOGISTIIKKA-ALALLE Liikenne- ja viestintävirasto Traficom on julkaissut selvityksen sähköisten rahtiasiakirjojen (eFTI) hyödyntämisestä kuljetusten päästölaskennassa. Selvitys tarkastelee, miten sähköisiä asiakirjoja voidaan hyödyntää tehokkaammin sekä miten ne tukevat kuljetuspalvelujen päästölaskentaa. Selvitys edistää EU:n kaksoissiirtymän tavoitteita eli vihreää digitaalista siirtymää. Selvitys tehtiin ulkoministeriön IBA-rahoituksella Vihreän siirtymän ja logistiikan digitalisaation edistäminen Itämeren alueella -projektissa. Yritykset saavat selvityksestä konkreettisia välineitä ja esimerkkejä tietojenvaihdon ja päästölaskennan toteuttamiseen. Lisäksi selvitys avaa perinpohjaisesti hankalia määritelmiä ja käsitteitä, jotta yritykset voivat soveltaa uusia vaatimuksia käytännössä. Selvityksen taustalla ovat sähköisten rahtiasiakirjojen käyttöä koskeva eFTI-lainsäädäntö sekä valmisteilla oleva CountEmissionsEU-asetus ja sen edellyttämä ISO 14083:2023 -standardi. ITÄMEREN YHTEISTYÖN KESKIÖSSÄ VIHREÄ SIIRTYMÄ JA DIGITALISAATION EDISTÄMINEN Teknologian tutkimuskeskus VTT:n projektipäällikkö Markku Mikkolan mukaan kuljetusten päästölaskenta konkretisoituu hyvää vauhtia: "Päästölaskennan ISO-standardi on olemassa ja laskentatoimintaa ohjaavat eurooppalaiset säädökset ovat valmistumassa. Jalkautustyö logistiikkasektorin laajalle toimijajoukolle on vielä edessäpäin, mutta kentän kiinnostus päästölaskentaa kohtaan on jo merkittävästi kasvanut viimeisen vuoden aikana." Työssä kartoitettiin jo kehitetyt kuljetusten päästölaskennan ohjeistukset ja yhdistettiin ne sähköisten rahtiasiakirjojen tietojenvälityksen eFTI-konseptiin. Näin syntyi välineitä laskennan edistämiseksi käytännössä. Logistiikka-alan kansainvälisen luonteen vuoksi projektissa luotiin myös tiekartta ja toimintasuositukset vihreän siirtymän ja digitalisaation edistämiseksi erityisesti Itämeren alueen yhteistyöllä. "Päästölaskennan käytännön toteutukset vaativat vielä lisäponnisteluja, ja kehitystyö jatkuukin useissa eri kehityshankkeissa yhdessä alan toimijoiden kanssa," Mikkola kertoo. KESKEISET TULOKSET Selvityksessä jäsenneltiin toimintamalli sähköisen rahtikirjan käyttämisestä ja rahtitietojen jakamisesta helpottamaan niiden käyttöönottoa ja tietojenvaihtoa toimitusketjun toimijoiden välillä. Malli, esimerkkilaskelmat ja ohjeet ISO-standardin käyttämisestä ja sähköisten rahtikirjojen tietojen hyödyntämisestä maantieliikenteen kuljetuksissa edistää digitaalisten tietolähteiden hyödyntämistä päästöjen laskennassa ja vähentämisessä. Yhteistyössä sidosryhmien kanssa laadittiin työohjelma ja tiekartta Itämeren alueen kuljetuskäytävien systeemisen muutoksen tukemisesta, mikä lisäsi ymmärrystä ja tiivisti yhteistyötä maiden ja sidosryhmien välillä sekä tuotti pohjan yhteistyön rakentamiselle logistiikan alalla. SUOMEN JA RUOTSIN YHTEISTYÖ JÄÄNMURTAJAHANKINNOISSA ETENEE Suomi ja Ruotsi vahvistavat yhteistyötään jäänmurtolaivastojen uudistamiseksi ja operatiivisen koordinoinnin varmistamiseksi. Asiasta sovittiin Suomen ja Ruotsin hallitusten tapaamisessa syyskuussa 2024. Ruotsi teki 13.2.2025 virallisen päätöksen jäänmurtajayhteistyöryhmän perustamisesta Ruotsin Merenkulkulaitoksen ja Väyläviraston kesken. Suomella oli valmius vastaavaan päätökseen jo aikaisemmin ja liikenne- ja viestintäministeriö antaa nyt välittömästi Väylävirastolle toimeksiannon työryhmän perustamiseksi. – Jäänmurto on osa kriittistä infraamme ja sillä varmistetaan ympärivuotiset meriliikenneyhteydet kaikissa olosuhteissa. Jäänmurtajakaluston uudistaminen on ajankohtaista niin meillä Suomessa kuin Ruotsissakin. Olemme pitkään tehneet Ruotsin kanssa tiivistä yhteistyötä talvimerenkulun saralla, ja tässä maailmantilanteessa sen merkitys vain korostuu, sanoo liikenne- ja viestintäministeri Lulu Ranne. YHTEINEN NÄKEMYS JÄÄNMURTAJAHANKINNOISTA MÄÄRITELLÄÄN Työryhmän tehtävänä on valmistella toimivaltaisten viranomaisten yhteinen näkemys, joka käsittää pitkäjänteisen vision Suomen ja Ruotsin tarvitsemasta jäänmurtokapasiteetista, jolla varmistetaan lyhyellä ja pitkällä aikavälillä, että liikenne Ruotsin ja Suomen satamiin jatkuu häiriöttömästi jääolosuhteista huolimatta. Työryhmä tarkastelee myös Suomen ja Ruotsin kahdenvälistä sopimusta talvimerenkulun palvelujen yhteisestä järjestämisestä ja yhteistyöstä ja arvioi Suomen ja Ruotsin satamissa liikennöivien kauppalaivaston alusten jääluokitusstandardien tarkistustarpeita. Lisäksi työryhmä arvioi edellytykset Suomen ja Ruotsin viranomaisten toteuttamalle jäänmurtotoiminnan yhteishankinnalle ja tunnistaa sen vaikutukset, sekä kehittää mahdollisuuksien mukaan konseptin tällaisen hankinnan toteuttamiseksi. Työryhmä selvittää myös muita keskeisiä aiheita Suomen ja Ruotsin jäänmurtoyhteistyön edelleen kehittämiseksi ja tiivistämiseksi. Työryhmä raportoi säännöllisesti liikenne- ja viestintäministeriön ja Ruotsin maaseutu- ja infrastruktuuriministeriön muodostamalle ohjausryhmälle. Työryhmän loppuraportti valmistuu viimeistään 30.6.2026. UUSI LAKIHANKE PARANTAA MERENKULUN TURVALLISUUTTA Liikenne- ja viestintäministeriö on asettanut 10.2.2025 säädöshankkeen, jossa saatetaan voimaan Euroopan unionin nk. meriliikennepaketin alusturvallisuussääntely. Hankkeessa annetaan uudelleen laki alusturvallisuuden valvonnasta ja tehdään tarvittaessa pieniä muutoksia muihin lakeihin. Säädöshankkeessa saatetaan voimaan muutokset lippuvaltiodirektiiviin ja satamavaltioiden suorittamaa valvontaa koskevaan PSC-direktiiviin (Port State Control, PSC). Lippuvaltiodirektiivin muutoksella varmistetaan, että lippuvaltiot täyttävät velvollisuutensa lippuvaltioina entistä paremmin. Lisäksi direktiivin muutoksella parannetaan EU-lainsäädäntöä turvallisuuden lisäämiseksi ja EU:n alusten aiheuttaman ympäristön pilaantumisen ehkäisemisestä. Lippuvaltiodirektiivin muutokset tuovat Liikenne- ja viestintävirasto Traficomille uusia tehtäviä. PSC-direktiivin muutoksella parannetaan EU:n satamavaltiovalvontajärjestelmää yhdenmukaistamalla se muun kansainvälisen sääntelyn kanssa. Hankkeen tavoitteena on myös vähentää alusturvallisuuden valvonnasta annetun lain tulkinnanvaraisuutta ja poistaa puutteellisuuksia.
FINLANDS SJÖFART ■ SUOMEN MERENKULKU 7 Euroopan komissio antoi 1.6.2023 meriliikennepaketin, jossa ehdotettiin viiden säädöksen tarkistamista. Meriliikennepaketin tavoitteena on saattaa ajan tasalle ja parantaa EU-lainsäädäntöä turvallisuuden lisäämiseksi ja alusten aiheuttaman ympäristön pilaantumisen ehkäisemiseksi. Merenkulun turvallisuutta parannetaan liikenne- ja viestintäministeriön hallinnonalalla pitkäjänteisesti. Suomi vaikuttaa merenkulun turvallisuuden puolesta useilla kansainvälisillä foorumeilla. Lisäksi Suomi on esimerkiksi pyytänyt vakuutustietoja Itämerellä purjehtivilta säiliöaluksilta 11.12.2024 alkaen. Vakuutuksia kysytään Suomen talousvyöhykkeellä kaikilta Venäjältä tulevilta raakaöljyä ja öljytuotteita kuljettavilta säiliöaluksilta. Hallitus on myös aloittanut vanhenevan jäänmurtokaluston uusimisen. MITÄ SEURAAVAKSI? Säädöshankkeen valmistelu jatkuu virkatyönä. Ehdotus hallituksen esitykseksi lähetetään lausuntokierrokselle keväällä 2026. Direktiivien muutokset tulee toimeenpanna kansallisesti 6.7.2027 mennessä. FINLANDS OCH SVERIGES SAMARBETE I ISBRYTARUPPHANDLING FRAMSKRIDER Finland och Sverige stärker sitt samarbete för att utveckla isbrytarflottorna och för att säkerställa en operativ samordning. En överenskommelse om detta nåddes i samband med ett möte mellan Finlands och Sveriges regeringar i september 2024. Sverige fattade 13.2.2025 ett officiellt beslut om att inrätta en isbrytarsamarbetsgrupp mellan svenska Sjöfartsverket och Trafikledsverket. Finland hade redan tidigare beredskap för motsvarande beslut och kommunikationsministeriet ger nu omedelbart Trafikledsverket i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp. – Isbrytning är en del av vår kritiska infrastruktur och med den säkerställs sjötrafikförbindelser året om under alla förhållanden. Det är aktuellt att förnya isbrytarmaterielen både hos oss i Finland och i Sverige. Vi har länge haft ett nära samarbete med Sverige inom vintersjöfarten och i det rådande världsläget betonas dess betydelse, säger kommunikationsminister Lulu Ranne. GEMENSAM SYN PÅ ISBRYTARUPPHANDLING FASTSTÄLLS Arbetsgruppen har till uppgift att bereda en gemensam lägesbild för de behöriga myndigheterna som omfattar en långsiktig vision om den isbrytningskapacitet som Finland och Sverige behöver för att på kort och lång sikt säkerställa att trafiken till hamnarna i Sverige och Finland fortsätter utan störningar trots isförhållandena. Arbetsgruppen ska också se över det bilaterala avtalet mellan Finland och Sverige om gemensam organisering och samarbete i fråga om vintersjöfartstjänster, och bedöma behovet av att se över isklassificeringsstandarderna för handelsfartyg som trafikerar finska och svenska hamnar. Dessutom ska arbetsgruppen bedöma förutsättningarna för gemensam upphandling av isbrytarverksamhet som genomförs av finska och svenska myndigheter, och identifiera dess effekter samt i möjligaste mån utveckla ett koncept för genomförandet av en sådan upphandling. Arbetsgruppen utreder också andra centrala teman för att ytterligare utveckla och intensifiera samarbetet inom isbrytarverksamheten mellan Finland och Sverige. Arbetsgruppen rapporterar regelbundet till en styrgrupp som består av kommunikationsministeriet och Sveriges landsbygds- och infrastrukturministerium (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet). Arbetsgruppens slutrapport blir klar senast den 30 juni 2026. NYTT LAGPROJEKT FÖRBÄTTRAR SÄKERHETEN INOM SJÖFARTEN Kommunikationsministeriet har den 10 februari 2025 tillsatt ett lagstiftningsprojekt genom vilket bestämmelserna om fartygssäkerhet i Europeiska unionens så kallade sjöfartspaket sätts i kraft. I projektet omarbetas lagen om tillsyn över fartygssäkerheten och vid behov görs små ändringar i andra lagar. I lagstiftningsprojektet sätts ändringarna i flaggstatsdirektivet och PSC-direktivet om hamnstatskontroll (Port State Control, PSC) i kraft. Ändringen av flaggstatsdirektivet säkerställer att flaggstaterna bättre fullgör sina skyldigheter som flaggstater. Genom direktivändringen förbättras dessutom EU-lagstiftningen i fråga om att öka säkerheten och att förhindra förorening av miljön från EU-fartyg. Ändringarna i flaggstatsdirektivet medför nya uppgifter för Transport- och kommunikationsverket Traficom. Genom ändringen av PSC-direktivet förbättras EU:s system för hamnstatskontroll genom att det förenhetligas med annan internationell reglering. Projektet syftar också till att minska mångtydigheten i lagen om tillsyn över fartygssäkerheten och avhjälpa brister. Europeiska kommissionen antog den 1 juni 2023 ett sjöfartspaket där det föreslogs att fem rättsakter ska ses över. Syftet med sjöfartspaketet är att uppdatera och förbättra EU-lagstiftningen för att öka säkerheten och förhindra miljöförorening från fartyg. Säkerheten inom sjöfarten ska förbättras på lång sikt inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Finland arbetar för säkerheten inom sjöfarten på flera internationella forum. Dessutom har Finland till exempel begärt försäkringsuppgifter av tankfartyg som trafikerar Östersjön från och med den 11 december 2024. I Finlands ekonomiska zon får alla tankfartyg från Ryssland som transporterar råolja och oljeprodukter frågor om försäkringar. Regeringen har också inlett en modernisering av den åldrande isbrytningsmaterielen VAD HÄNDER NU? Beredningen av lagstiftningsprojektet fortsätter som tjänsteuppdrag. Ett förslag till regeringsproposition skickas på remiss våren 2026. Direktivändringarna ska genomföras nationellt senast den 6 juli 2027.
8 SUOMEN MERENKULKU ■ FINLANDS SJÖFART Aaria Työttömyyskassa UUTISIA Aaria Arbetslöshetskassa NYHETER PETTERI SYVÄOJA AARIA TYÖTTÖMYYSKASSAN UUDEKSI KASSANJOHTAJAKSI Aaria Työttömyyskassan hallitus on valinnut Petteri Syväojan uudeksi kassanjohtajaksi. Hän aloittaa tehtävässään 1.4.2025 pitkäaikaisen kassanjohtajan Tuija Taxellin jäädessä eläkkeelle. Syväoja siirtyy kassanjohtajaksi Aaria Työttömyyskassan henkilöstöpäällikön tehtävästä. Aiemmin hän on työskennellyt Aariassa palvelupäällikkönä ja JATTK-työttömyyskassassa etuuspäällikkönä. ANSIOPÄIVÄRAHA LAKON AIKANA Työehtosopimusneuvottelut ovat lisänneet lakon todennäköisyyttä joillakin aloilla. Työttömyyskassat eivät maksa lakkoavustusta. Lakon perustella ei voi saada työttömyyskassasta ansiopäivärahaa. Lakko ei kuitenkaan vaikuta oikeuteesi saada ansiopäivärahaa, jos olet jo kokonaan työtön tai lomautettu. OLETKO LAKOSSA OSA-AIKATYÖSTÄ? Jos palkaton lakko kestää vähintään yhden kokonaisen työpäivän, se katsotaan työttömyysturvassa palkattomaksi poissaoloksi, jonka ajalta oikeutta ansiopäivärahaan ei ole. Emme siis voi maksaa sinulle ansiopäivärahaa työpäivillesi osuneilta lakkopäiviltä, jos työskentelet osa-aikaisesti ja haet soviteltua ansiopäivärahaa. Muistathan merkitä lakkopäivät ansiopäivärahahakemukseesi. KESKEYTYIKÖ PALKANMAKSUSI TOISEN ALAN TYÖTAISTELUN VUOKSI? Sinulla voi olla oikeus ansiopäivärahaan, jos työntekosi keskeytyy jonkin muun alan lakon vuoksi. Ilmoittauduthan tällaisessa tilanteessa työvoimaviranomaiselle työnhakijaksi. Työvoimaviranomainen on oma kotikunta tai työllisyysalue. Voimme maksaa ansiopäivärahaa vain niiltä päiviltä, joina työnhakusi on voimassa. Huomioithan, että työnantajallasi on velvollisuus maksaa sinulle palkkaa seitsemältä päivältä, jos työntekosi estyy toisen alan lakon vuoksi eikä lakolla pyritä vaikuttamaan sinun työoloihisi tai työehtoihisi. Jos lakko jatkuu ja työntekosi estyy seitsemän päivän jälkeen, sinulla voi olla oikeus työttömyyskassan maksamaan ansiopäivärahaan ilman viiden päivän omavastuuaikaa. PETTERI SYVÄOJA BLIR NY KASSADIREKTÖR FÖR AARIA ARBETSLÖSHETSKASSA Styrelsen för Aaria Arbetslöshetskassa har valt Petteri Syväoja till ny kassadirektör. Han tillträder tjänsten den 1.4.2025, då den långvariga kassadirektören Tuija Taxell går i pension. Syväoja övergår till rollen som kassadirektör från sin nuvarande tjänst som personalchef vid Aaria Arbetslöshetskassa. Tidigare har han arbetat som servicechef på Aaria och som förmånschef på JATTK-arbetslöshetskassan. INKOMSTRELATERAD DAGPENNING UNDER STREJKEN Kollektivavtalsförhandlingar i början av året har ökat sannolikheten för strejk inom vissa branscher. Arbetslöshetskassorna betalar inte strejkunderstöd. Man kan inte få inkomstrelaterad dagpenning från arbetslöshetskassan på basis av en strejk. Strejken påverkar dock inte din rätt till inkomstrelaterad dagpenning om du redan är helt arbetslös eller permitterad. STREJKAR DU FRÅN DELTIDSARBETE? Om en oavlönad strejk varar en hel arbetsdag, räknas den som oavlönad frånvaro inom utkomstskyddet för arbetslösa. För denna tid har du inte rätt till inkomstrelaterad dagpenning. Vi kan således inte betala dig inkomstrelaterad dagpenning för de dagar av strejk som infaller under dina arbetsdagar om du deltidsarbetar och ansöker om jämkad inkomstrelaterad dagpenning. Kom ihåg att ange dagarna av strejk på din ansökan om inkomstrelaterad dagpenning. AVBRÖTS DIN LÖNEUTBETALNING PÅ GRUND AV EN STREJK I EN ANNAN BRANSCH? Du kan ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning om ditt arbete avbryts på grund av en strejk inom en annan bransch. Kom ihåg att anmäla dig som arbetssökande hos arbetskraftsmyndigheten i en sådan situation. Arbetskraftsmyndigheten är din hemkommun eller sysselsättningsområde. Vi kan betala inkomstrelaterad dagpenning endast för de dagar då din arbetssökning är i kraft. Observera att din arbetsgivare är skyldig att betala dig lön för sju dagar om ditt arbete förhindras på grund av strejk inom en annan bransch och strejken inte syftar till att påverka dina arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. Om strejken fortsätter och ditt arbete förhindras efter sju dagar, kan du ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning som betalas ut av arbetslöshetskassan utan självrisktiden på fem dagar.
FINLANDS SJÖFART ■ SUOMEN MERENKULKU 9 JÄSENMAKSUT VUONNA 2025 Liiton jäsenmaksu on vuonna 2025 1,4% kaikesta ennakonpidätyksen alaisista tuloista, työskentelet sitten merellä tai maissa. Jäsenmaksuun sisältyy myös työttömyyskassa Aarian jäsenmaksu. Ulkomaalaisissa aluksissa palvelevat, jotka eivät maksa jäsenmaksua lippumaahan tai ITF:n jäsenmaksuja, on jäsenmaksu 0.9% peruspalkasta, lisistä ja ylityökorvauksista. ITSEMAKSAVA JÄSEN Jos maksat jäsenmaksun itse voit tilata viitelistat tai viitepankkisiirrot verkkoasioinnin kautta, ellet ole niitä alkuvuonna saanut postitse. Kirjautumiseen tarvitset jäsennumerosi. TAI JOS MAKSAT ILMAN VIITETTÄ: Tilinumero Oma Sp FI 71 4108 0011 3373 37 (vain jäsenmaksuille) Laita pankkisiirtoon nimi ja henkilötunnus (ilman henkilötunnusta maksu voi kirjautua eri henkilölle) Merkitse ajanjakso, jota maksu koskee (ppkkvv-ppkkvv) Jäsenmaksu on maksettava kuukausittain. Maksun viivästyminen voi johtaa jäsensuhteen katkeamiseen sekä vaarantaa työttömyysturvan. Huomioi että ko. vuoden verotietoihin ilmoitetaan vain 31.12. mennessä maksetut jäsenmaksut. Maksa siis jäsenmaksusi ajallaan ja oikean prosentin mukaan, ettei päivärahaasi hylätä siksi, että olet laiminlyönyt jäsenmaksusi maksamalla vähemmän kuin ansiosi edellyttäisivät. TYÖNANTAJAN PERIMÄ JÄSENMAKSU OMAAN LIITTOON Muistathan tarkistaa aina palkkakuitistasi, että jäsenmaksu 1,4 % on peritty palkastasi. Etenkin mikäli työskentelet muussa kuin päällystötehtävässä pitää sinun erikseen ilmoittaa palkanmaksajalle, että kuulut Suomen Laivanpäällystöliittoon ja että jäsenmaksu peritään Suomen Laivanpäällystöliittoon. Työnantajat voivat tilata jäsenmaksujen viitteet ja selvityslistat osoitteesta selvityspalvelu@futunio.fi. JÄSENMAKSUVAPAUTUS Vapautusta jäsenmaksuista voidaan myöntää (enintään yhdeksi vuodeksi kerrallaan paitsi opiskelijat voivat anoa koko opiskelun ajaksi) seuraavin perustein: opiskelet (koko opiskelun ajaksi): mikäli olet kuitenkin työssä opiskeluaikanasi, sinulta peritään jäsenmaksu veronalaisesta ansiotulostasi maksat jäsenmaksut tilapäisesti toisen toimialan liittoon maksat jäsenmaksut pohjoismaiseen päällystöliittoon olet sairauslomalla tai saat kuntoutustukea olet äitiys-, isyys- tai vanhempainlomalla tai hoitovapaalla olet työtön Kelan peruspäivärahalla tai toimeentulotuella suoritat varusmiespalvelua tai siviilipalvelua KANNATTAJAJÄSEN Kannattajajäsenyyttä voit anoa mm. seuraavin perustein: siirryt eläkkeelle/ sairaseläkkeelle toimit yrittäjänä kuulut toiseen ammattiliittoon. Huom. Pelkkä toiseen työttömyyskassaan kuuluminen ei oikeuta kannattajajäsenyyteen. Kannattajajäsenmaksu on 90 € /kalenterivuosi. Sen kalenterivuoden jälkeen, kun täytät 70v, on jäsenmaksu 45 €/vuosi. Kaikille kannattajajäsenille on postitettu viitepankkisiirto automaattisesti. Huom. Kannattajajäsenmaksu ei sisällä työttömyysturvamaksua. HAKEMUKSET Jäsenhakemukset, jäsenmaksuperintäsopimuskaavakkeet, kannattajajäsen- sekä jäsenmaksuvapautusanomukset löytyvät osoitteesta www.seacommand.fi/fi/jasenyys/hakemuskaavakkeet/ MEDLEMSAVGIFTEN 2025 Förbundets medlemsavgift år 2025 är 1,4 % av den beskattningsbara inkomsten, oavsett om du arbetar till sjöss eller på land. I medlemsavgiften ingår också avgiften till arbetslöshetskassan Aaria. De som seglar på utländskt flaggade fartyg som inte betalar medlemsavgift till berörda lands fack eller ITF-medlemsavgifter är medlemsavgiften 0,9% av grundlön, tillägg och övertidslön. MEDLEM SOM BETALAR SJÄLV Om du betalar din medlemsavgift själv kan du beställa referenslistor eller referensbankgiron från förbundets kansli office@seacommand.fi eller genom e-tjänster. ELLER OM DU BETALAR UTAN REFERENS: Kontonummer Oma sp FI71 4108 0011 3373 37 (endast för medlemsavgifter) Anteckna på bankgirot namn och personsignum (utan personsignum kan betalningen registreras på fel person) Anteckna tiden som betalningen gäller (ddmmåå-ddmmåå) Medlemsavgiften bör betalas månatligen. Försenad betalning kan leda till att medlemsförhållandet bryts och arbetslöshetsskyddet äventyras. Märk att i årets skatteuppgifter endast kommer med de medlemsavgifter som betalts senast 31.12. Betala din medlemsavgift i tid och med rätt procent för att din dagpenning inte skall förkastas för att du försummat din medlemsavgift genom att betala mindre än dina förtjänster skulle förutsätta. MEDLEMSAVGIFT SOM ARBETSGIVAREN INKASSERAR Kom ihåg att kontrollera på lönekvittot att medlemsavgiften på 1,4 % dragits av från lönen. Om du jobbar i andra uppgifter än befälsuppgifter bör du skilt meddela löneräknaren att du hör till Finlands Skeppsbefälsförbund och att din medlemsavgift skall gå till Finlands Skeppsbefälsförbund. MEDLEMSAVGIFTSBEFRIELSE Medlemsavgiftsbefrielse kan beviljas (för högst ett år i gången, utom för studerande som kan anhålla för hela studietiden) på följande grunder: du studerar (för hela studietiden). Ifall du ändå jobbar under studietiden bör medlemsavgift betalas på din beskattningsbara inkomst. du betalar tillfälligt dina medlemsavgifter till ett annat förbund i branschen du betalar dina medlemsavgifter till ett nordiskt befälsförbund du är på sjukledigt eller får rehabiliteringsstöd du är på moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigt eller vårdledigt du är arbetslös på FPA:s grunddagpenning eller utkomststöd du utför din värnplikt eller civiltjänstgöring UNDERSTÖDANDE MEDLEM Du kan anhålla om understödande medlemskap bl.a. på följande grunder: du går i pension/ sjukpension du är företagare du hör till ett annat fackförbund. Observera att det inte berättigar till understödande medlemskap om du endast hör till en annan arbetslöshetskassa. Understödande medlemsavgift är 90 €/kalenderår. Över 70-åriga understödande medlemmarnas medlemsavgift sjunker till 45 euro. Till alla understödande medlemmar har postats automatiskt ett referensbankgiro. Obs. Den understödande medlemsavgiften innehåller inte arbetslöshetskasseavgift. ANSÖKNINGAR Blanketter för medlemsansökning, medlemsavgiftsinkassering, anhållande om understödande medlemskap eller medlemsavgiftsbefrielse finns på sidan www.seacommand.fi/se/medlem/ansokningsblanketter
10 SUOMEN MERENKULKU ■ FINLANDS SJÖFART Lakimuutos mahdollisti uudet työllisyyttä tukevat palvelut Vuoden 2024 kesällä voimaan tullut lakimuutos laajensi työttömyyskassojen tehtäviä, mikä mahdollistaa kassojen osallistumisen jäsentensä työllisyyden tukemiseen. Tämän muutoksen myötä Aaria voi tarjota jäsenilleen uusia työnhakuun liittyviä ohjaus- ja neuvontapalveluita. Tänä keväänä palvelut järjestetään yhteistyössä ura- ja työnhakupalveluihin erikoistuneen Coolla Oy:n ja TJS Opintokeskuksen kanssa. Osallistuminen työllisyyttä tukeviin palveluihin on jäsenillemme vapaaehtoista ja maksutonta. Palveluiden käyttäminen tai käyttämättä jättäminen ei vaikuta työttömyysturvaan. TJS Opintokeskuksen koulutukset keväällä 2025 TJS Opintokeskus järjestää verkkokoulutuksia työnhaun eri vaiheisiin. Koulutukset toteutetaan etänä Teamsin välityksellä, joten niihin on helppo osallistua mistä tahansa. Koulutukset järjestetään suomeksi. TULEVAT KOULUTUKSET: Hyvän työhakemuksen tekeminen Ajankohta: 9.4.2025 klo 10.00–11.30 Ilmoittautuminen viimeistään 7.4.2025. Innostu työnhausta Ajankohta: 7.5.2025 klo 10.00–11.00 Ilmoittautuminen viimeistään 2.5.2025. Näin teet hyvän vaikutuksen työhaastattelussa Ajankohta: 13.5.2025 klo 10.00–11.00 Ilmoittautuminen viimeistään 9.5.2025. Lisätietoa koulutusten sisällöstä ja ilmoittautumisohjeet löytyvät Aaria Työttömyyskassan verkkosivuilta: www.aariakassa.fi/apua-tyonhakuun Coolla Oy:n ura- ja työnhakupalvelut Coollan uravalmentajat tarjoavat Aarian jäsenille monipuolisia palveluita työnhaun ja urasuunnittelun tueksi. Palvelukokonaisuuteen kuuluu muun muassa työhakuun liittyviä vinkkejä keinoja oman osaamisen sanoittamiseksi ohjeita CV:n ja työhakemuksen laatimiseen CV:n ja työhakemuksen kommentointi. Coollan palvelut on saatavilla suomeksi, ruotsiksi ja englanniksi. Niihin pääsee tutustumaan tarkemmin kirjautumalla Aarian sähköiseen asiointipalveluun, eAsiointiin (www.aariakassa.fi). Hyödynnä palveluja itsellesi sopivalla tavalla Uudet palvelut tarjoavat keinoja, joilla voit hioa työnhakutaitojasi ja varmistaa, että olet mahdollisimman hyvin valmistautunut erilaisiin työnhaun vaiheisiin. CV:n ja työhakemuksen päivittäminen, työhaastattelutaitojen kehittäminen tai oman osaamisen kirkastaminen voivat olla ratkaisevia tekijöitä uuden työpaikan löytämisessä. Palvelut ovat käytettävissäsi joustavasti, joten voit hyödyntää niitä oman tilanteesi ja tarpeidesi mukaan. AARIA TYÖTTÖMYYSKASSA Elimäenkatu 5, 00510 Helsinki www.aariakassa.fi Puhelinpalvelu numerossa 020 7655 900 (ma klo 9–12, ti klo 12–15, ke klo 9–12 ja to klo 9–12) Uusia palveluja Aarian jäsenille Aaria Työttömyyskassan jäsenenä saat neuvontaa ja ohjausta myös työnhaun eri vaiheisiin. Uudet palvelut toteutetaan yhteistyössä ura- ja työnhakupalveluihin erikoistuneiden yhteistyökumppaneiden kanssa. Palvelut on tarkoitettu kaikille Aarian jäsenille, joten niitä voivat hyödyntää sekä työpaikkaa aktiivisesti etsivät että ne, jotka haluavat päivittää työnhakutaitojaan tulevaisuutta varten. TEKSTI: TUIRE ASIKAINEN, VIESTINTÄASIANTUNTIJA, AARIA TYÖTTÖMYYSKASSA
FINLANDS SJÖFART ■ SUOMEN MERENKULKU 11 Lagändring möjliggjorde nya tjänster för att stödja sysselsättningen En lagändring som trädde i kraft sommaren 2024 utökade arbetslöshetskassornas uppgifter, vilket gör det möjligt för kassorna att delta i att stödja medlemmarnas sysselsättning. Genom denna förändring kan Aaria erbjuda sina medlemmar nya väglednings- och rådgivningstjänster relaterade till jobbsökning. I vår genomförs tjänsterna i samarbete med Coolla Oy, som är specialiserat på karriär- och jobbsökningstjänster, samt TJS Studiecentral. Deltagande i tjänsterna är frivilligt och kostnadsfritt för våra medlemmar. Användningen eller icke-användningen av tjänsterna påverkar inte arbetslöshetsförmånerna. TJS Studiecentrals utbildningar våren 2025 TJS Studiecentral arrangerar webbkurser om olika skeden av jobbsökning. Utbildningarna hålls på distans via Teams, vilket gör dem enkla att delta i oavsett var du befinner dig. Utbildningarna genomförs på finska. KOMMANDE UTBILDNINGAR: Att skriva en bra arbetsansökan Tidpunkt: 9.4.2025 kl. 10.00–11.30 Anmälan senast 7.4.2025 Bli inspirerad av jobbsökning Tidpunkt: 7.5.2025 kl. 10.00–11.00 Anmälan senast 2.5.2025 Så gör du ett gott intryck på en arbetsintervju Tidpunkt: 13.5.2025 kl. 10.00–11.00 Anmälan senast 9.5.2025 Mer information om kursinnehåll och anmälningsinstruktioner finns på Aaria Arbetslöshetskassas webbplats: www.aariakassa.fi/apua-tyonhakuun. Coolla Oy:s karriär- och jobbsökningstjänster Coollas karriärcoacher erbjuder Aarias medlemmar omfattande tjänster som stöd för jobbsökning och karriärplanering. Tjänstepaketet inkluderar bland annat: Tips för jobbsökning Metoder för att formulera sin kompetens Råd om hur man skriver CV och arbetsansökan Kommentarer på CV och arbetsansökan Coollas tjänster finns tillgängliga på finska, svenska och engelska. Du kan bekanta dig närmare med dem genom att logga in på Aarias elektroniska tjänst, eAsiointi (www.aariakassa.fi). Utnyttja tjänsterna på det sätt som passar dig De nya tjänsterna ger dig verktyg för att förbättra dina jobbsökningsfärdigheter och säkerställa att du är så väl förberedd som möjligt inför olika skeden av jobbsökningen. Att uppdatera ditt CV och arbetsansökan, utveckla dina intervjufärdigheter eller tydliggöra din kompetens kan vara avgörande för att hitta ett nytt jobb. Tjänsterna är flexibla och kan utnyttjas enligt din egen situation och dina behov. AARIA ARBETSLÖSHETSKASSA Elimäenkatu 5, 00510 Helsingfors www.aariakassa.fi Telefonservice: 020 7655 900 Nya tjänster för Aarias medlemmar Som medlem i Aaria Arbetslöshetskassa får du också rådgivning och vägledning i olika skeden av jobbsökningen. De nya tjänsterna genomförs i samarbete med partners som är specialiserade på karriär- och jobbsökningstjänster. Tjänsterna är tillgängliga för alla Aarias medlemmar och kan utnyttjas både av dem som aktivt söker arbete och av dem som vill uppdatera sina jobbsökningsfärdigheter inför framtiden. TEXT: TUIRE ASIKAINEN, VIESTINTÄASIANTUNTIJA, AARIA TYÖTTÖMYYSKASSA
12 SUOMEN MERENKULKU ■ FINLANDS SJÖFART Kotkan merenkulun teemapäivä 12.2.2025 Kotkan merenkulun teemapäivä järjestettiin talvisena päivänä Kotkan Xamk kampuksella. Teemapäivän takana olivat Xamk, Ekami ja Merikotka -keskus. Merenkulun teemapäivänä oli mahdollista tutustua merenkulkualan yrityksiin ja työllistymismahdollisuuksiin sekä mm. merenkulun ammattiliittojen toimintaan. Päivän aikana oli mahdollista myös kuunnella asiantuntija puheenvuoroja eri teemoilla kuten ”merenkulun vihreä siirtymä” sekä ”merenkulun kyberturvallisuus”. Tämän lisäksi sai tutusta kampuksen uusiin simulaattoreihin sekä käydä koululaiva M/S Merikarhulla. Myös Merkkarit ry esittelivät opiskelijatoimintaansa ja he pitivät kahvilapöytää messuilla myös. Merenkulun teemapäivä oli aktivoitu taas tänä vuonna, viime vuoden hiljaiselon jälkeen. Kävijöitä oli runsaasti ja paljon antoisia keskusteluja syntyi. SLPL ja SKL:llä oli yhteinen messuständi, jonka luona kävi tasainen määrä kävijöitä pitkin päivää. Oli ilo nähdä alan opiskelijoita runsaslukuisina teemapäivällä. TEKSTI JA KUVAT: JOHAN RAMSLAND 1. Xamk Kotkan kampus. / Xamk Kotka campus. 2. SKL Ida Eloranta ja SLPL Johan Ramsland. / FMBF Ida Eloranta och FSBJ Johan Ramsland. 3. Merkkarit 4. Lauri Kontosalo esittelee komentosilta simulaattoria. / Lauri Kontosalo introducerar bryggsimulatorn. 1. 2. 3. 4.
FINLANDS SJÖFART ■ SUOMEN MERENKULKU 13 8. På sjöfartstemadagen var det möjligt att bekanta sig med aktören inom branschen och stifta bekantskap med anställningsmöjligheter samt bl.a. sjöfartsfackföreningarnas verksamhet. Under dagen gick det även att lyssna på expertföredrag på olika teman som till exempel "grön omställning inom sjöfarten" och "maritim cybersäkerhet". Dessutom kunde man besöka de nya simulatorerna på campus och också besöka skolfartyget M/S Merikarhu. Merkkarit presenterade också sin studerandeverksamhet och de höll cafébord på mässan för besökarna. Sjöfartstemadagen aktiverades i år, efter ett uppehåll förra året. Det var många besökare och många givande diskussioner ägde rum. FSBF och FMBF hade en gemensam mässmonter, som besöktes av ett jämnt antal besökare under hela dagen. Det var ett nöje att se så många sjöfartsstuderande på temadagen. TEXT OCH BILDER: JOHAN RAMSLAND Kotkas sjöfartstemadag 12.2.2025 Kotkas sjöfartstemadag anordnades en vinterdag på Xamk campus i Kotka. Temadagen arrangerades av Xamk, Ekami och Merikotka -centret. 5. Komentosillalta näkyviä merivoimien aluksia. / Från bryggan sedda marinens fartyg. 6. Konehuoneen valvonta simulaattori. / Maskinkontrollrums simulator. 7. Konehuoneen valvomossa. / I maskinkontrollrumet. 8. Koululaiva Merikarhu. / Skolfartyget Merikarhu. 5. 6. 7.
14 SUOMEN MERENKULKU ■ FINLANDS SJÖFART Kongressi pidettiin tällä kertaa Haugesundissa, Norjassa. Haugesund on pieni 38.000 asukkaan kaupunki, joka sijaitsee Norjan lounasrannikolla, Oslosta suoraan länteen. Haugesundilla on pitkät merenkululliset perinteet ja toimi jo 1700-luvulla merkittävänä kalasatamana. Nykyjään kaupungin keskustan läheisyydessä on kansainvälinen risteilylaivaterminaali sekä öljynporauslauttojen rakennustelakka. KONGRESSIN AIKANA KÄSITELTIIN MONIA AIHEITA, JOSTA VOIDAAN MAINITA NÄMÄ: Työehtosopimusten sopimisoikeus juridiikka koskien aluksen lippuvaltiota suhteessa aluksen omistaja yhtiön rekisteröityyn kotipaikkakuntaan ja maahan. Työvoimaan pohjoismainen saatavuus tulevaisuudessa. Alan houkuttelevaisuus. Merimiesten lääkärintarkastukset ja mahdolliset poikkeuslupamenettelyt. Kaikki pohjoismaiset liitot esittelivät myös omia maakohtaisia viime hetken tapahtumiaan, haasteitaan ja merenkulun poliittista tilannettaan omassa maassaan yleisellä tasolla. Suomen hallitusohjelma ja leikkaukset herättivät paljon keskustelua tälläkin kertaa. Olemme ainutlaatuisessa tilanteessa Suomessa, verrattuna muihin pohjoismaihin, missä työntekijöiden työelämän ehtoja heikennetään liukuhihnalla! TEKSTI JA KUVAT: JOHAN RAMSLAND NFBK-Pohjoismaisten laivanpäällystöliittojen kongressi 27.–29.1.2025 Haugesund, Norja Pohjoismaisten liittojen edustajat. / Representanter för de nordiska sjöfacken. Patsas muistuttamassa pitkistä perinteistä. / Staty som påminner om långa traditioner.
FINLANDS SJÖFART ■ SUOMEN MERENKULKU 15 NFBK -Nordiska fartygsbefälskongress 27.–29.1.2025 Haugesund, Norja Den här gången hölls kongressen i Haugesund, Norge. Haugesund är en liten stad med 38 000 invånare belägen på Norges sydvästra kust, väster om Oslo. Haugesund har en lång maritim tradition och var redan på 1700-talet en betydande fiskehamn. Idag finns en internationell kryssningsfartygsterminal och ett varv för byggande av olje- samt andrariggar nära stadens centrum. MÅNGA ÄMNEN DISKUTERADES UNDER KONGRESSEN, INKLUSIVE: Rätten att sluta kollektivavtals juridik i de fall fartygets flaggstat annan än det land var fartygets ägare är registrerad. Nordisk tillgång av arbetskraft i framtiden. Branschens attraktionskraft. Läkarundersökningar av sjöfolk och eventuella dispensförfaranden. Alla nordiska förbund presenterade också sina egna landspecifika evenemang, utmaningar och sjöfartens allmänna politiska situation i sina diverse länder. Det finska regeringsprogrammet och nedskärningarna väckte mycket diskussion även denna gång. Vi befinner oss i en unik situation i Finland, jämfört med andra nordiska länderna, där arbetarnas arbetsvillkor försvagas på löpande band! TEXT OCH BILDER: JOHAN RAMSLAND HVDC converter platform DolWin Epsilon. Paikallinen yhteysalusliikenne on täyssähköistetty. / Den lokala förbindelsefartygstrafiken är 100% eldriven.
16 SUOMEN MERENKULKU ■ FINLANDS SJÖFART Tutustuminen Remota:n toimintaan Saimme tilaisuuden tutustau Remota:n toimintaan satamassa. Mikä heidän liiketoimintansa on, kiteytyy tähän: ”Mahdollistamme kestävän vihreän energian muutoksen ottamalla offshore-toiminnan onshore-hallintaan”. He ovat osaa holdingyhtiötä mihin kuluu Østensjø Rederi, Solstad Offshore j DeepOcean. Saimme tutustua vierailun aikana heidän rakenteellansa olevaan ROV-keskukseen (Remote Operating Center) missä tarkoitus mm operoida USV (Unmanned Surface Vessels). TEKSTI JA KUVAT: JOHAN RAMSLAND Bekanta sig med Remota:s verksamhet Vi fick möjlighet att bekanta oss med Remota:s verksamhet i hamnen. Vad deras affärsidé går ut på är att: "Vi möjliggör hållbar grön energiomvandling genom att föra offshoreverksamhet under onshore management.". De ingår i ett holdingbolag som inkluderar Østensjø Rederi, Solstad Offshore och DeepOcean. Under besöket fick vi se den blivande ROC (Remote Operating Center) de bygger, där man kommer att bland annat är att operera USV (Unmanned Surface Vessels). TEXT OCH BILDER: JOHAN RAMSLAND ROC operation. Remota COO Sveinung Zahl. DeepOcean MS Olympic Ares.
FINLANDS SJÖFART ■ SUOMEN MERENKULKU 17 SLPL:n rapuristeily Tampereella la 30.8.2025, tarkemmat yksityiskohdat ruokailusta ovat auki Olemme monena vuonna jo rapuristeilleet Hopealinjojen M/S Silver Sky:lla Laukontorin rannasta Pyhäjärvellä. Muista vuosista poiketen niin Hopealinjojen konsepti on muuttunut niin paljon nyt niin ruokailujärjestelyt ovat vielä kesken niiltä osin Hopealinjojen kanssa. Ajankohta on sovittu, että on lauantaina 30.8.2025 klo 19.30–22.00 joka tapauksessa. Palaamme asiaan heti kun saamme sovittua Hopealinjojen kanssa risteilyn yksityiskohdat. Laitamme tietoa Facebookiin, kotisivuille ja seuraavaan lehteen SMK 2/25 joka ilmestyy 16.6.2025. FSBF:s kräftskivakryssning Tammerfors lö 30.8.2025, Detaljerna gällande serveringen oklara ännu Förbundet har ju traditionellt i flera års tid, haft kräftskivakryssning på Hopealinjats M/S Silver Sky från Laukontoris brygga längs med Pyhäjärvi. Till skillnad till tidigare år så har Hopealinjats konsept ändrats märkbart gällande serveringen så de är ännu under bearbetning med Hopealinjat. Tidpunkten är fastställd till lördag 30.8.2025 kl. 19.30–22.00 oberoende. Vi återkommer direkt med information efter att vi kommit överens med Hopealinjat om serveringen. Vi sätter information på Facebook, hemsidan samt i nästa tidning FS 2/25 som utkommer 16.6.2025. Jäänmurtaja Urho 50 vuotta Jäänmurtaja Urho otettiin käyttöön Suomen jäänmurtajalaivastossa 5.3.1975. Urho edusti aikansa huipputeknologiaa ja on edelleen tärkeä osa Suomen talvimerenkulun toimintavarmuutta. Presidentti Urho Kekkonen kastoi Suomen siihen aikaan vahvimman ja suurimman jäänmurtajan. Urho toimi aikanaan myös edustuslaivana maan korkeimmalle johdolle. Sen salongissa on kestitty valtionpäämiehiä ja korkean tason valtuuskuntia. TEKSTI JA KUVAT: ARCTA TIEDOTE Isbrytaren Urho 50 år Isbrytaren Urho togs i drift i den finska isbrytarflottan den 5 mars 1975. Urho representerade sin tids toppteknologi och är fortfarande en viktig del av driftsäkerheten för finsk vintersjöfart. President Urho Kekkonen döpte Finlands dåvarande starkaste och största isbrytare. Urho fungerade också som ett representationsfartyg för landets högsta ledning. Dess salong har varit värd för statschefer och delegationer på hög nivå. TEXT OCH BILDER: ARCTA PRESSMEDELANDE
RkJQdWJsaXNoZXIy MjU0MzgwNw==